1840

1840 – MDCCCXL 184 år sedan
År 1837 | 1838 | 1839 1840 1841 | 1842 | 1843
Årtionde 1820-talet  | 1830-talet 1840-talet 1850-talet | 1860-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1840 MDCCCXL
Ab urbe condita	2592
Armeniska kalendern	1289 ԹՎ ՌՄՁԹ
Assyriska kalendern	6590
Bahaikalendern	-4–-3
Bengaliska kalendern	1247
Berberkalendern	2790
Brittiskt regeringsår	3 Vict. 1 – 4 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2384
Burmesiska kalendern	1202
Bysantinska kalendern	7348–7349
Koptiska kalendern	1556–1557
Erianska kalendern	3006
Etiopiska kalendern	1832–1833
Judiska kalendern	5600–5601
Vikram Samvat	1896–1897
Sakakalendern	1762–1763
Kaliyuga	4941–4942
Holocen kalender	11840
Nri-Igbo	840–841
Persiska kalendern	1218–1219
Muslimska kalendern	1255–1256
Nengō (Japan)	Tenpō 11 (天保11年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4173
Minguokalendern	72 före ROC 民前72年
Thailändsk kalender	2383
Unixtid

1840 (MDCCCXL) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 1 januari – Hela metersystemet betraktas slutligen som genomfört i Frankrike.^[1]
• 13 januari – Ångbåten Lexington fattar eld och sjunker i isiga vatten, 4 engelska mil utanför Long Islands kust; 139 människor omkommer, och bara fyra överlever.
• 17 januari – Republiken Rio Grande utropas.^[2]
• 22 januari – Brittiska bosättare når Nya Zeeland och grundar officiellt staden Wellington.
• 19 januari – Kapten Charles Wilkes seglar runt Antarktis, och gör anspråk på Wilkes Land för USA.

• 16 februari – Spanien erkänner Ecuador.^[3]

• 1 mars
  • Nya Zeelands guvernör William Hobson drabbas av ett slaganfall.
  • Adolphe Thiers blir Frankrikes konseljpresident.
• 9 mars – Järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad byggs klart i USA från Wilmington, North Carolina till Weldon, North Carolina. Med 161.5 engelska mil är den världens längsta järnväg.^[4]
• Våren – Fem män, som är anställda som typografer vid Aftonbladet, börjar en vårkväll sjunga tillsammans, och fortsätter alltjämt under decennierna, under namnet Typografiska kören. Denna utvecklas sedermera till Bellmanskören, vilken grundas 1895 och än idag är aktiv.

• April – Raleigh and Gaston Railroad i USA byggs klart från Raleigh, North Carolina till nära Weldon, North Carolina.^[5]

• 1 maj – Världens första frimärke, One Penny Black, publiceras i Storbritannien. Det börjar gälla för användning först den 6 maj.
• 10 maj – Fem personer drunknar vid en båtolycka på sjön Mangen i Sverige.^[6][7]
• 16 maj
  • Rikets allmänna ärendens beredning avskaffas.
  • Den svenska departementalreformen genomförs. Statsrådet skall bestå av tio medlemmar, sju som departementschefer och tre som konsultativa statsråd.

• Juli – Amerikanska flottan landstiger i Fiji för att genomföra vedergällning mot infödda som angripit amerikansk utforsknings- och kartläggningsprojekt.^[8]
• 12 juli – World Anti-Slavery Convention hålls i London.
• 23 juli – Provinsen Kanada skapas genom Unionsakten.

• 7 oktober – Wilhelm II blir Nederländernas kung.

• 30 oktober–2 december – Whigpartisten William Henry Harrison besegrar demokraten Martin Van Buren vid presidentvalet i USA.

• 6 november – Rio Grande upplöses.^[2]

• 7 december
  • Stockportviadukten i Greater Manchester, England står klar, som Västeuropas största murtegelbyggnadsverk.
  • David Livingstone lämnar Storbritannien för Afrika.

• Kockums Mekaniska Werkstad i Malmö startar sin verksamhet.
• Sveriges kronprins Oscar (blivande kung Oscar I) ger anonymt ut boken Om straff och straffanstalter där han förespråkar en humanisering av den svenska kriminalvården.
• Sveriges riksdag anslår medel till att bygga cellfängelser.^[9]
• En "basarbyggnad" öppnas utefter Norrbro i Stockholm och blir Sveriges elegantaste butiks- och kaféstråk.
• Det första Opiumkriget mellan Storbritannien och Kina inleds.
• Andra upplagan av Lasse-Majas självbiografi utkommer under titeln Den byxlöse Äfventyraren och blir så småningom en storsäljare som ökar läsandet i Sverige.

• 1 januari – Patrick Walsh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1894–1895.
• 9 januari – Samuel Baldwin Marks Young, amerikansk militär.
• 18 januari
  • Ernst Rudorff, tysk kompositör.
  • Alfred Percy Sinnett, brittisk teosof.
• 23 januari – Ernst Abbe, tysk fysiker.

• 22 februari – August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD.

• 14 mars – David B. Henderson, skotsk-amerikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1899–1903.

• 2 april – Émile Zola, fransk författare.
• 21 april – Johan Eneroth, svensk jurist, kronofogde och riksdagsman.
• 21 april – Cora L. V. Scott, amerikanskt medium, präst och författare.

• 4 maj – George Gray, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1885–1899.
• 7 maj – Pjotr Tjajkovskij, rysk kompositör.
• 27 maj – Lars Fredrik Nilson, svensk kemist.

• 7 juni – Charlotte av Belgien, kejsarinna av Mexiko 1864-1867.
• 30 juni – Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.

• 2 juli – Frans Henrik Kockum d.y., industriledare.
• 11 juli – Arthur Coke Burnell – brittisk ämbetsman, indolog.
• 15 juli – Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.

• 12 augusti – Max Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist.
• 13 augusti – Frans Hodell, svensk författare, skådespelare och journalist.
• 30 augusti – Hazen S. Pingree, amerikansk republikansk politiker.

• 12 september – Charles H. Sheldon, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1893–1897.
• 13 september – Alvah A. Clark, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1877–1881.

• 1 oktober – Anthony Higgins, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1889–1895.
• 6 oktober – Thomas B. Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1917.
• 28 oktober – Joseph W. Fifer, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1889–1893.
• 29 oktober – Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.

• 12 november – Auguste Rodin, fransk skulptör.
• 14 november – Claude Monet, fransk impressionist.
• 16 november – Henry Markham, amerikansk republikansk politiker.
• 21 november – Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.

• 9 december – Olof Larsson i Rödön, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.

• 22 januari – Johann Friedrich Blumenbach, 87, tysk antropolog, anses vara den fysiska antropologins fader.

• 23 februari – John Rutherfurd, 79, amerikansk lantmätare och politiker, senator 1791–1798.

• 11 mars – George Wolf, 62, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1829–1835.
• 28 mars
  • Anton Friedrich Justus Thibaut, 68, tysk rättslärd.
  • Constance Koskull, dansk baronessa.

• 10 april – Hugh Lawson White, 66, amerikansk politiker, senator 1825-1840.

• 7 maj – Caspar David Friedrich, 65, tysk konstnär.
• 14 maj – Carl Ludvig Engel, 61, tyskfödd (Berlin) arkitekt som utförde sitt livsverk i Helsingfors.
• 26 maj – William Sidney Smith, 75, brittisk amiral.
• 27 maj – Niccolò Paganini, 57, italiensk violinist och tonsättare.

• 26 juni – William Smith, amerikansk politiker och jurist, senator 1816–1823 och 1826–1831.
• 29 juni – Lucien Bonaparte, 65, fransk politiker, yngre bror till Napoleon I.

• 28 juli – John George Lambton, 48, brittisk statsman.
• Juli – Manto Mavrogenous, grekisk nationalhjältinna.

• 1 augusti – Karl Otfried Müller, 43, tysk klassisk filolog.

• 20 september – José Gaspar Rodríguez de Francia, 74, paraguayansk politiker, det oberoende Paraguays förste ledare 1814-40.
• 22 september – Anne Lister, 49, engelsk dagboksskrivare.

• 24 oktober – John S. Spence, 52, amerikansk politiker, senator 1836–1840.

• 26 november – Karl von Rotteck, 65, tysk historiker, statsvetare och politiker.

• 2 december – Christopher Ellery, 72, amerikansk politiker, senator 1801–1805.
• 6 december – John Hallock, amerikansk politiker, kongressledamot 1825–1829.

• Wikimedia Commons har media som rör 1840.
  Bilder & media