Aischylos tillhörde en atensk adelsätt, och är den äldste av de grekiska dramatiker, vilkas verk bevarats till vår tid. Det är också av allt att döma han som skapat festspelen vid Dionysos Eleuthereus årliga högtid till en dramatisk konstform i vår mening.[5]
Aischylos skrev omkring nittio dramer och tragedier och kan betraktas som teaterkonstens fader. Ämnena hämtades från stora grekiska epos med deras mänskliga och gudomliga aktörer: trojanska kriget, Orestessagan och andra. Han anses även ha infört den "andra skådespelaren" (vid sidan av kören) och tekniska nyheter. Aischylos skildrar gudar som upphöjda och moraliskt vägledande, i försök att inpränta en gudfruktig levnadslära hos sin publik. Hans rollfigurer är inte enskilda individer av kött och blod, istället representerar de de större sammanhang de ingår i: släkten, mänskligheten eller liknande.
Orestea, en trilogi: I: Agamenon II: Grafoffret III: Eumeniderna (översättning Vilhelm Fredrik Palmblad). Ingår i Aischylos sorgespel (Örebro: Lindh, 1845)