Astri Taube var dotter till hovkonstgjutaren Herman Bergman (1869–1954) och Emilia (Mélen) Tholff (1872–1962).[5] Hon var gift med visdiktaren, trubaduren, författaren och konstnären Evert Taube från 14 januari 1925 till dennes bortgång 31 januari 1976,[6] och blev mor till arkitekt Per-Evert (1926–2009), Rosemarie (1928–1928), Ellinor (1930–1998) och Sven-Bertil Taube (1934–2022) samt farmor till Jesper Taube och Sascha Zacharias.
Astri Taube föddes 1898 och växte upp i Stockholm som äldsta barnet i en syskonskara på fyra. Fadern drev Herman Bergman Konstgjuteri med en utställningshall. Hon kom därför tidigt i kontakt med många av tidens konstnärer, såsom Carl Milles, Carl Eldh och Christian Eriksson. Efter Franska skolan gick hon på Tekniska skolan, Sigrid Blombergs skulpturskola samt Caleb Althins och Carl Wilhelmsons målarskolor. År 1920 studerade hon i Paris och därefter fyra år på Konstakademien i Stockholm där hon bland andra hade sin gudfar Carl Milles som lärare. Under studietiden i Paris träffade hon Evert Taube och de gifte sig 1925. Efter bröllopet reste paret till Italien där de arbetade och studerade. De gjorde flera gemensamma utställningar, den första 1925 på Galleri Gummeson i Stockholm.
Tidigt i sin karriär ägnade sig Astri Taube åt konsthantverk och gravutsmyckningar, som göts och såldes genom Herman Bergman Konstgjuteri. Som ung gjorde hon utsmyckningarna till biografen Rio på Hornsgatan i Stockholm (nuvarande Folkoperan), vilken invigdes 1928. Till taket har hon modellerat eleganta hundar, fåglar, fiskar och blommor i vit stuck
Efterhand som barnen föddes fick Astri Taube ta allt större ansvar för familj och hem. Hon gjorde dock en stor mängd beställningsverk, framför allt porträtt, som var avgörande för familjens försörjning. Det var också hon som skaffade pengar för att köpa in tomten där familjens sommarställe Sjösala senare byggdes, bland annat genom försäljning av en fontänfigur till Finland. De egna barnen stod ofta modell för hennes skulpturer och hon porträtterade maken åtskilliga gånger. Den första gången hon skulpterade hans porträtt var 1920 i Rom och det sista porträttet, en minnesplakett, utfördes 1978.
Sin första separatutställning hade Astri Taube inte förrän 1974, men åren därefter och fram till sin död hann hon med mer än 25 egna utställningar. Hon målade också akvareller, ofta med motiv från Sjösala, Grekland och Provence eller med inspiration från makens visor. Hennes grafiska blad trycktes i Paris hos Fernand Mourlot. Men det är framför allt för sina barnporträtt som Astri Taube har gått till eftervärlden. Ett av dem finns på Moderna museet.
Många av Evert Taubes låtar är skrivna om eller till henne, bland annat Nocturne och Så skimrande var aldrig havet.[5] I låtarna används inte hennes namn utan hon omnämns som fröken Blåklint, Fragrancia och Linnea.
Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1964). Vid tiden för Astri och Apollon: okända dikter och berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris1246736
Taube, Evert; Taube Astri (1966). I Najadernas gränd: De fyra vindarnas gata. [Bokklubben Svalan]. Stockholm: Bonnier. Libris1246690
Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1967). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 8, Återkomst ; Ur Guatemala ; Vid tiden för Astri och Apollon. Stockholm. Libris8081181
Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1970). Vid tiden för Astri och Apollon: okända dikter och berättelser. Exlibris, 99-0117059-1 ([Ny utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris101896
^Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 10119168.[källa från Wikidata]
^ [ab] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 12 november 2022.[källa från Wikidata]
^Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.[källa från Wikidata]
Bergström, Irja (2012). Skulptriserna: Alice Nordin och hennes samtida 1890-1940. Göteborg: Makadam. sid. 202-203. Libris13524889. ISBN 9789170611155
Edberg, Lars (1994). ”Från Paris till Gammelboda: en slingrig seglats mot äktenskapet”. Jag vill gifta mig med dig, Carmencita / [Nina Bergström ...] (Stockholm : Evert Taube-sällsk., 1994): sid. 26-67: ill..Libris2044037
Gynne Göran, red (2008). Plats för en poet: Evert Taube på Liseberg. Årsskrift (Taubesällskapet), 1652-8514 ; 2008. Stockholm: Taubesällskapet. sid. 100-123. Libris11219646
Nilsson, Pål-Nils (1964). Porträtt på Evert och Astrid Taube. [1964?]. Libris20911594
Schmidt de Graaf, Pia (2016). ”Kärleken till konsten: Astri och Evert Taube”. Bohuslän 2016(38),: sid. 8-28. 0348-937X. ISSN0348-937X.Libris19970689
Schmidt de Graaf, Pia (????). ”Astri Bergman Taube - sångmö, maka och konstnär”. Elva sidor av Taube : [en antologi / (2014): sid. 102-108.Libris16262977
Schmidt de Graaf, Pia; Taube Astri, Berg Håkan (2008). Astri Bergman Taube - ett konstnärsliv. Göteborg: Warne. Libris10468164. ISBN 9789185597062
Schmidt de Graaf Pia, red (2006). Astri Bergman Taube: utställning på Röhsska museet och Göteborgs universitetsbibliotek 15 september-26 november 2006. Göteborg: Göteborgs universitetsbibliotek. Libris10256583
Taube Evert, red (1925). Evert Taube och Astri Bergman Taube: Katalog. Gummesons konsthall... Stockholm. Stockholm. Libris3118774
Taube Evert, Taube Astri, red (1930). Evert Taube och Astri Bergman Taube: utställning av skulpturer, målningar och teckningar ; "Lilla utställningen" mars 1930. Astri och Evert Taube ; 1930. Stockholm. Libris3118775
Winell-Garvén, Iréne (2010). ”Astri och Evert - två konstnärer under yrkesutövning”. Konst- och kultursektorn : ett pionjärområde för ett arbetsliv i omvandling / (cop. 2010): sid. 14-35.Libris12282505
.jpg)
