Augustin Mannerheim

Augustin Mannerheim
Född	17 augusti 1915[1][2] Vånga församling[2], Sverige
Död	30 augusti 2011[1][2] (96 år) Linköpings domkyrkoförsamling[2], Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Författare
Maka	Brita Mannerheim
Föräldrar	Johan Mannerheim Sofia Palæmona Treschow
Utmärkelser
Samfundet De Nios Särskilda pris (2011) Zibetska priset (2011)
Redigera Wikidata

Augustin Mannerheim, född den 17 augusti 1915, död 30 augusti 2011^[3], var svensk friherre, jägmästare, lyriker och psalmförfattare.

Augustin Mannerheim var son till Johan Mannerheim och dennes hustru Sophie Palæmona Treschow (död 1948) samt brorson till marskalken, sedermera Finlands president, Gustaf Mannerheim. Hans föräldrar flyttade 1904 från Finland till Sverige, och genom sonen erhöll ätten Mannerheim, vilken tidigare utdött i Sverige, 1947 förnyad representationsrätt i den svenska föreningen Riddarhuset.

Mannerheim studerade på 1930-talet i Uppsala och kom därvid att, tillsammans med bland andra Carl-Erik af Geijerstam och Karl-Gustaf Hildebrand, tillhöra den litterära studentkrets som kallades "skaldernas matlag". Han valde dock så småningom att byta studierna i litteraturvetenskap mot en jägmästarutbildning; detta för att kunna överta och driva fädernegodset Grensholm, vilket han gjorde fram till 1982. Förutom godsägarvärvet och författandet ägnade han sig åt forskning inom metrik och musikvetenskap. Han utnämndes till filosofie hedersdoktor vid Linköpings universitet 1997.

På uppdrag av psalmbokskommittén 1969 bearbetade, nyöversatte och kommenterade Augustin Mannerheim äldre psalmer. De finns samlade i Gamla psalmisters röst (1982).

"I sin diktning använder han bilder från sina åkrar, sin gård, dess park och dess allé för att ställa de stora existentiella frågorna. I många av dikterna finns en orgelton, en fuga som sänder sitt tema genom de olika diktraderna” har Bo Lennart Anbäcken skrivit om Mannerheims poesi.

Mannerheim nyöversatte bland annat Goethes poesi till svenska, och 2007-2009 publicerade han en stor del av dennes dikter i tidskriften Aorta.

Augustin Mannerheim ärvde Grensholm vid Roxen, som han ägde till 1982.

Augustin Mannerheim gifte sig 1940 med barn- och ungdomspsykiatern Brita Mannerheim, född Danell (1916–2011). Paret hade fyra barn.

• Guldlejonet: dikter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1943. Libris 1418864 
• Vita vägar: dikter. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1950. Libris 1418865 
• Sätt glas-: dikter. Stockholm: Bonnier. 1966. Libris 2189445 
• Livbåt: dikter. Göteborg: Zinderman. 1974. Libris 7412278. ISBN 91-528-0078-4 
• Det förstorande mörkret: dikter. Stockholm: Atlantis. 1979. Libris 7644281. ISBN 91-7486-090-9 
• Det gamla huset: dikter 1943-1982. Stockholm: Författarförl. 1982. Libris 7596190. ISBN 91-7054-399-2 
• Öppnas om natten: dikter. Malmö: Pequod press. 2005. Libris 9901642. ISBN 91-975180-3-4 
• Poesins musik. Ruin Förlag AB. 2011. Libris 10604799. ISBN 91-85191-37-X (inb.)  Ännu ej utkommen.

• Goethe, Johann Wolfgang von; Mannerheim Augustin (2011). Livskälla ur döden sprungen. Lund: Ellerströms. Libris 12071315. ISBN 978-91-7247-256-3 
• Mannerheim Augustin, red (1982). Gamla psalmisters röst: 21 överföringar. Uppsala: Pro veritate. Libris 417632 
• En blomma uti öknen stod (Sv.ps.347), bearbetning

• 2011 – Zibetska priset
• 2011 – Samfundet De Nios Särskilda pris

• Sveriges ridderskaps och adels kalender 2010 (Stockholm 2009)
• Presentation hos Pequod press
• "Lyckad diskret poesi" i Svenska Dagbladet 2005-07-11 (recension av Mannerheims diktsamling Öppnas om natten)
• Recension i Östgöta Correspondenten av Öppnas om natten^{[död länk]}

• Mannerheim läser Goethe hos Autor Eter
• Om Mannerheims bilintresse^{[död länk]}