Beta Lyrae-variabel

Beta Lyrae-variabel
Animation av hur ljusvariationerna för en förmörkelsevariabel av typen Beta Lyrae uppstår. Beskrivning: Förmörkelsevariabel med dubbelstjärnor med stor massa, som står i kontakt med varandra. Prototypstjärna: Beta Lyrae. Antal: 941 stjärnor fanns registrerade i GCVS4 (2009) som Beta Lyrae-variabler.^[1]

Beta Lyrae-variabel (EB) är en typ av förmörkelsevariabel.^[2] Det är frågan om dubbelstjärnor där ljuskurvan ständigt växlar, så det inte finns någon tydlig gräns för förmörkelsernas start- och slutpunkter.^[3] Detta beror på att en komponent i systemet är så utvecklad att den fyllt sin Roche-lob och blivit ellipsformad, och komponenternas står i kontakt med varandra, s.k. kontaktbinärer.^[4] Primär- och sekundärminima är ändå tydligt urskiljbara. Prototypstjärnan Beta Lyrae är inte något riktigt bra exempel för sin klass, eftersom det är ett nästan unikt system, troligen med en komponent dold i en stoftskiva.^[3]^[1]

Beta Lyrae-stjärnor består av stjärnor med stora massa och är jättar eller superjättar. De befinner sig så nära varandra att stjärnorna fått en ellipsoid form och det pågår massöverföring mellan dem.

Några ljusstarka variabler

Prototypstjärnan heter Beta Lyrae, med egennamnet Sheliak. Dess variabilitet upptäcktes 1784 av den engelske astronomen John Goodricke. Den ljusstarkaste stjärnan på himlen bland Beta Lyrae-variablerna är Pi Scorpii i Skorpionens stjärnbild. Här följer en lista med de tio ljusstarkaste. Prototypstjärnan Beta Lyrae befinner sig där på tredje plats.

Pi Scorpii – 2,88-2,91
Xamidimura (My¹ Scorpii) – 2,94-3,22
Beta Lyrae – 3,30-4,35
Zeta Andromedae – 3,92-4,14
Tau Canis Majoris – 4,32-4,37
V Puppis – 4,35-4,92
Ypsilon Sagittarii – 4,53-4,61
Delta Pictoris – 4,65-4,90
PU Puppis – 4,69-4,75^[5]
UW Canis Majoris – 4,84-5,33^[6]

Se även

Variabel stjärna

Referenser

Noter

^ [a b] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019.
^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 18 augusti 2019.
^ [a b] Gerry A. Good (2012) (på engelska). Observing Variable Stars. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. sid. 136, 142-143. ISBN 978-1-447-10055-3. https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false. Läst 18 augusti 2019
^ Olds 2007, s. 141.
^ ”PU Pup” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26921. Läst 18 augusti 2019.
^ ”UW CMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=5189. Läst 18 augusti 2019.

Tryckta källor

Referenser som enbart lästs i tryckt form.

Marget Olds (utgivningsansvarig) (2007). Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). ISBN 978-3-8331-4371-7

[GCVS4B-1] [a b] ”GCVS Variability Types” (på engelska). General Catalogue of Variable Stars. Russian Foundation for Basic Research, Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 31 juli 2019.

[otero-2] Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 18 augusti 2019.

[Good2-3] [a b] Gerry A. Good (2012) (på engelska). Observing Variable Stars. The Patrick Moore Practical Astronomy Series. Springer Science & Business Media. sid. 136, 142-143. ISBN 978-1-447-10055-3. https://books.google.se/books?id=4cS9BwAAQBAJ&printsec=frontcover&dq=Observing+Variable+Stars+Google+Books&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi4_vbB6vXjAhW586YKHU8qA58Q6AEIKDAA#v=onepage&q=Observing%20Variable%20Stars%20Google%20Books&f=false. Läst 18 augusti 2019

[Olds_141-4] Olds 2007, s. 141.

[magnitud-5] ”PU Pup” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=26921. Läst 18 augusti 2019.

[magnitud2-6] ”UW CMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=5189. Läst 18 augusti 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]