Camille Flammarion

Camille Flammarion
	Camille Flammarion
	Camille Flammarion, 1883.
Född	Nicolas Camille Flammarion; 26 februari 1842; Val-de-Meuse, Frankrike
Död	3 juni 1925 (83 år); Juvisy-sur-Orge, Frankrike
Begravd	parc Camillea Flammariona; kartor
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	Petit séminaire de Langres, 1856; Association polytechnique
Sysselsättning	Astronom, aeronaut, författare
Arbetsgivare	Parisobservatoriet; Bureau des Longitudes; Félix Nadar (1856–1858)
Maka	Sylvie Pétiaux; (g. 1874–1919); Gabrielle Renaudot Flammarion; (g. 1919–1925)
Föräldrar	Jules Flammarion; Françoise Lomon
Utmärkelser
	Prix Montyon (1880); Riddare av Hederslegionen (1881); Jules Janssens pris (1897); Officer av Hederslegionen (1912); Kommendör av Hederslegionen (1922)
	Redigera Wikidata

*Universum* – C. Flammarion, trägravyr, Paris 1888, färgläggning: Heikenwaelder Hugo, Wien 1998. Träsnittet presenterades som ett upphittat medeltida verk bland annat föreställande en platt jord, att Flammarion var upphovsman offentliggjordes först 1974.

Camille Flammarion, född 26 februari 1842 i Montigny-le-Roi i Val-de-Meuse i Haute-Marne, död 3 juni 1925 i Juvisy-sur-Orge i Essonne, var en fransk astronom och populärvetenskaplig författare.

Biografi

Flammarion började 1858 som student vid astronomiska observatoriet i Paris, övertog 1863 redaktionen av tidskriften "Cosmos", och 1865 av den vetenskapliga delen av "Siécle". År 1868 gjorde han flera ballongfärder för att studera fuktighet och luftströmmar i atmosfärens övre lager.

Sin ryktbarhet vann Flammarion genom att på ett entusiastiskt och underhållande sätt popularisera naturvetenskaperna, särskilt astronomin, men hans skrifter har också en tendens till mysticism och uppvisar på flera ställen en spiritistisk världsåskådning.

Med understöd av en privat donation öppnade Flammarion 1887 ett eget observatorium i Juvisy norr om Paris. Han grundade 1882 månadstidskriften "L'Astronomie" och grundade 1887, och var den första presidenten i, Société Astronomique de France.

Eftermäle

Flammarion tilldelades som den förste mottagaren Jules Janssens pris 1897. Flammarionkratern på månen, Flammarionkratern på planeten Mars, samt asteroiden 1021 Flammario är uppkallade efter honom.^[8]^[9]^[10]

Bibliografi

Av hans publikationer väckte i synnerhet La pluralité des mondes habités (1862; Bebodda verldar) ett oerhört uppseende och översattes till ett flertal språk. Även Les mondes imaginaires et les mondes réels (1864; Fantasiens verldar och verklighetens verldar) och Dieu dans la nature (1866; Gud i naturen), Les merveilles célestes (1865; Himlens under), Astronomie populaire (1880; Populär astronomi), Uranie (1889; Urania), La fin du monde (1893; Världens undergång), L’inconnu et les problèmes psychiques (1900; Det okända och lifvets psykiska gåtor) och många andra vann stor spridning.

Av Flammarions arbeten av mer vetenskaplig karaktär märks Catalogue des étoiles doubles et multiplas (1878) och La planète Mars et ses conditions d’habilabilité (1892).

Bland hans senare skrifter märks romanen Stella (1911; svensk översättning 1912) och La mort et son mystère (två band, 1920–1921). Flera av hans arbeten utgick i ett 40-50-tal upplagor.

Svenska översättningar

La pluralité des mondes habités (1862)
- Bebodda verldar eller villkoren för himlakropparnas beboelighet, betraktade från astronomiens, fysiologiens och den naturliga filosofins synpunkter (anonym översättning, Hierta, 1866) Fulltext
- Bebodda världar (anonym översättning, Björck & Börjesson, 1906)
Les mondes imaginaires et les mondes réels (1864)
- Fantasiens verldar och verklighetens verldar: en resa genom verldsrymden, eller Kritisk undersökning af de menskliga teorierna angående stjernornas invånare (anonym översättning, Hierta, 1867) Fulltext
- Världsalltet: fantasi och verklighet (översättning i sammandrag av O. H. D. (Oscar Heinrich Dumrath), Björck & Börjesson, 1917). Ny uppl. med titel Fantasi och verklighet (Lundwall, 1982)
Dieu dans la nature (1866)
- Gud i naturen (anonym översättning, Hierta, 1868) Fulltext
Les merveilles célestes (1865)
- Himlens under: causerier i populär astronomi (anonym översättning, Lamm, 1870)
Les héros du travail (1867)
- Arbetets hjeltar: populära föredrag (anonym översättning, Flodin, 1870)
Voyages aériens (1870)
- Resor i luftballong (översättning Tom Wilson, Looström, 1890)
- Camille Flammarions ballongfärder (anonym översättning, Askerberg, 1890)
Récits de l’infini, Lumen, histoire d’une comète (1872)
- Lumen: en ljusstråles historia (översättning Johannes Granlund, Beijer, 1890)
Astronomie populaire (1880)
- Populär astronomi (fri bearbetning af Nils Viktor Emanuel Nordenmark, Bonnier, 1895-1897)
Dans le ciel et sur la Terre (1886)
- I himmel och på jord (översättning Johannes Granlund, Lamm, 1886)
L'Atmosphère (1888)
- Atmosferens under (Öfversättning i sammandrag av Johannes Granlund, Beijer, 1888-1889)
Uranie (1889)
- Urania: en själs resa i oändligheten (översättning Johannes Granlund, Beijer, Lamm, 1890) Fulltext av ny upplaga på Nordiska förlaget, 1910
- Urania (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1890)
- Urania (översättning Hilda Sachs, Björck & Börjesson, 1907)
La fin du monde (1893)
- Världens undergång (översättning E. S., Geber, 1893)
- Världens undergång (översättning Tom Wilson, Björck & Börjesson, 1912)
Stella (1897)
- Stella (bemyndigad öfversättning från författarens manuskript af E. S., Geber, 1897)
- Stella (översättning Sten Granlund, Nordiska förlaget, 1918)
L’inconnu et les problèmes psychiques (1900)
- Det okända och lifvets psykiska gåtor (översättning Paul Bore, Geber, 1900)
Les Forces naturelles inconnues (1907)
- De okända naturkrafterna (anonym översättning, Geber, 1907)

Med okända originaltitlar

Stjerndrömmar (översättning Tom Wilson, Looström, 1890)
Vår himmel (bearbetad öfversättning af O. H. D. [Oskar Heinrich Dumrath], Adolf Bonnier, 1893) Fulltext

Källor

Flammarion, Camille i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
Camille Flammarion i Nationalencyklopedins webbupplaga

^ [a b] flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939, Enciclopedia Italiana-ID: camille-flammarion enciclopedia-italiana, läst: 26 februari 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0280992 co0047972, läst: 15 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//980/20, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 6284, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, actu.fr .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 146460, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Banachiewicz on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1972. Läst 11 mars 2024.
^ ”Banachiewicz on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 17 november 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1973. Läst 11 mars 2024.
^ Lutz Schmadel (1992). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 88. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=VoJ5nUyIzCsC&pg=PA88&dq=1021+Flammario&hl=sv&sa=X&ei=k2S8UuacC6q04ATH84CQCQ&ved=0CEEQ6AEwAQ#v=onepage&q=1021%20Flammario&f=false. Läst 11 mars 2024

Vidare läsning

Chaperon, Danielle (1998). Camille Flammarion : entre astronomie et littérature. Paris: Imago. Libris 6954080. ISBN 2-911416-08-2
Cuny, Hilaire (1964). Flammarion : présentation, choix de textes, bibliographie, portraits, fac-similés. Savants du monde entier, 0558-7352 ; 22. Paris. Libris 1426060

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Camille Flammarion.
Wikimedia Commons har media som rör Observatoriet i Juvisy.
Bilder & media
Camille Flammarion i Libris
Camille Flammarion i Projekt Runeberg

[d874ed532824f066baec18edaa877cbbf0618746-1] [a b] flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939, Enciclopedia Italiana-ID: camille-flammarion enciclopedia-italiana, läst: 26 februari 2015.^{[källa från Wikidata]}

[959eed68908b02bc560012bf6a1eaa092e843bbb-2] [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0280992 co0047972, läst: 15 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[301c31ab44472df961e8c3c028334b33f9463764-3] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//980/20, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[2f8badecdf3ba1e4833901bdd4858c5b13b30ff6-4] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 6284, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[713fd96dc3503783929da529ffe133557d112e87-5] äs online, actu.fr .^{[källa från Wikidata]}

[d62def68f774df749bf3b913fe45a8ebea5775e3-6] [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 146460, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-7] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] ”Banachiewicz on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1972. Läst 11 mars 2024.

[9] ”Banachiewicz on Mars” (på engelska). International Astronomical Union. 17 november 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/1973. Läst 11 mars 2024.

[10] Lutz Schmadel (1992). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 88. ISBN 3-540-00238-3. http://books.google.se/books?id=VoJ5nUyIzCsC&pg=PA88&dq=1021+Flammario&hl=sv&sa=X&ei=k2S8UuacC6q04ATH84CQCQ&ved=0CEEQ6AEwAQ#v=onepage&q=1021%20Flammario&f=false. Läst 11 mars 2024

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]