Lundström har drivit, grundat och finansierat flera företag. Han finansierade och drev Swegame AB som utvecklade och tillverkade ishockeyspel och fotbollsspel, finansierade Gradic Wire AB som exploaterade ett patent för stränggjutning av legeringstråd samt finansierade Montera Automation AB. 1998 grundade Lundström telekomföretaget Rix Port80 (tidigare Rix Telecom AB). Lundström arbetade på Rix Port80 tills bolaget den 20 november 2007 såldes till börsnoterade operatören Phonera.
2005 tillhandahöll Lundströms företag Rix Port80 tekniska tjänster åt The Pirate Bay och enligt kammaråklagaren Håkan Roswall var Lundström även delägare i sajten.[4]
Politiskt engagemang och aktivism
Lundström har deltagit i framför allt invandringskritisk debatt och uppmärksammats i högerextrema och främlingsfientliga kretsar.[11][12][13] Carl Lundström kallar sig själv "oppositionell" och hävdar i en intervju med Svenska Dagbladet att "media alltid förföljt oppositionella". Vidare påstår Lundström att han "aldrig fått förklara sig". Lundström medger även att han är emot invandring.[5]
Lundström väckte uppseende på Värnpliktskonferensen år 1982 när han iförd sin kustjägaruniform i ett tal krävde mer resurser, striktare regler och att Värnpliktskonferensen skulle läggas ner.[5][14] Lundström var under 1980-talet medlem i den rasistiska kampanjorganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS)[12][13] och senare också varit chefredaktör för Framstegspartiets tidning F-pressen och stått på partiets valsedlar. Han har också varit aktiv i den invandringskritiska rörelsen Folkviljan och massinvandringen och har skänkt pengar till Nationaldemokraterna.[5] 1992 blev Carl Lundström medlem i Ny demokrati men när media uppmärksammade hans tidigare medlemskap och förehavanden krävde partiledningen att han skulle lämna partiet, vilket han gjorde i mars 1992.[12] År 2005 stödde Lundström en grupp medlemmar inom Skattebetalarnas förening som kandiderade till styrelsen för organisationen. Han beskrev sig själv som en av de drivande bakom det som i media beskrevs som ett kuppförsök.[15][16][17][18][19][20] Kandidaterna hade kopplingar till Sverigedemokraterna och ville koppla den svenska skattekvoten till invandringsfrågan.[21]
Carl Lundström drev 2007–2008 podradiostationen Sveriges Fria radio[5] ihop med Jan Milld. I kanalen medverkade bland annat Nils-Eric Hennix, en före detta partiledare för Nationaldemokraterna. I ett inslag i radiokanalen har Lundström varnat för Nato och sagt att Sverige inom 50 år kan ha en befolkning med lika delar från Sverige, Mellanöstern och Afrika. Han har i samma inslag talat om slutet för Sverige och svenskarna som ”ett distinkt folk".[5] Lundström har skrivit regelbundet som krönikör i webbtidningen Fria Tider. Oftast skriver han om invandrarrelaterade frågor och utrikesnyheter.[22]
Åtal
Misshandel och ofredande
1986 åtalades Lundström för misshandel och ofredande i samband med ett uppmärksammat slagsmål i Gamla stan mellan invandrare och högerextrema så kallade skinnskallar.[5] Lundström dömdes till böter för att ha hotat en person från USA och villkorlig dom för att ha misshandlat en chilenare.[5]
Domen överklagades och Svea hovrätt sänkte i dom meddelad den 26 november 2010 straffet för Carl Lundström till fängelse i fyra månader för medhjälp till upphovsrättintrång.[24] Fängelsestraffet har avtjänats.[25] Medhjälp ansågs ha skett genom att han tillhandahållit datorer och internetuppkoppling gratis samt datorskåp mot ersättning. Det solidariska skadeståndet höjdes dock till 46 miljoner kronor.
Tvist med Skatteverket
Under 2008 utreddes Lundström av Skatteverket som misstänkte att han hade odeklarerade tillgångar i Liechtenstein-banken LGT.[26] På banken hade Lundström mellan 19 och 20 miljoner kronor.[27] I juni 2009 beslöt Skatteverket att upptaxera Lundström och i juli 2009 beslöt han att överklaga beslutet.[28]
2010 uppgav han i en inlaga till Göteborgs förvaltningsrätt att han har inte råd med en fortsatt skatteprocess mot Skatteverket och drog därmed tillbaka sitt överklagande. Därmed kvarstod kravet att han skulle betala ytterligare skatt; 18,5 miljoner kronor för taxeringsåren 2003–2007.[29]