Eva Dahlbeck

	Eva Dahlbeck
	Dahlbeck i Brita i grosshandlarhuset (1946).
Född	Eva Elisabet Dahlbeck; 8 mars 1920; Saltsjö-Duvnäs, Sverige
Död	8 februari 2008 (87 år); Stockholm, Sverige
Andra namn	Eva Elisabet Lampell
Aktiva år	1942–1970
Make	Sven Lampell ; (1944–2007; hans död)
	Guldbaggen Bästa kvinnliga huvudroll; 1965 Kattorna
	IMDb SFDb

Eva Elisabet Dahlbeck, gift Lampell, född 8 mars 1920 i Saltsjö-Duvnäs, Stockholms län, död 8 februari 2008 i Stockholm, var en svensk skådespelare och författare. Hon hade huvudroller i Hasse Ekmans film Möte i natten 1946 samt i Ingmar Bergmans filmer En lektion i kärlek 1954, Sommarnattens leende 1955 och Nära livet^[1] 1958.

Biografi

Eva Dahlbeck föddes i Saltsjö-Duvnäs utanför Stockholm. Hon var dotter till sekreteraren Edvard Dahlbeck och hans hustru Greta, född Österberg. Efter studentexamen 1939 studerade hon vid Dramatens elevskola och tog där examen 1944. Därefter studerade hon även vid brittiska elevskolor. Hon debuterade 1942 i filmatiseringen av Vilhelm Mobergs roman Rid i natt!^[2] och hade därefter en filmkarriär, som fortgick under trettio år, med huvudroller i en rad Bergmanfilmer där hon ofta spelade mot Gunnar Björnstrand. Som scenskådespelare var hon knuten till Dramaten mellan 1944 och 1964.^[3]

Dahlbeck lade skådespelarkarriären på hyllan år 1965 för att ägna sig åt eget skrivande och familjen. Efter det gjorde hon endast enstaka offentliga framträdanden och bara några få film- och TV-roller: hon återkom bland annat som skådespelare i rollen som Fru Markurell mot Edvin Adolphsons Herr Markurell i TV-serien Markurells i Wadköping år 1968.

Dahlbeck gjorde författardebut 1955 med pjäsen Dessa mina minsta,^[4] vilken dock inte tycks ha tryckts.^[5] Första tryckta bok var i stället diktsamlingen Genom fönstren 1963, som utgavs under pseudonymen "Lis Edvardson". Känd som författare för den stora allmänheten blev hon med den serie romaner som inleddes av Hem till kaos 1964. I Litteraturlexikon (1974) karakteriseras hennes författarskap så här: "D behandlar i sina romaner m stark intensitet olika problem som rör samlevnad o familjerelationer. Religionen har kommit att spela en stor roll i hennes mycket personliga förf skap." Dahlbeck har även översatt pjäser från italienska till svenska.

Eva Dahlbeck gifte sig 1944 med flygvapenofficeren Sven Lampell.^[6] Efter att maken 1965 blivit chef för Hälsinge flygflottilj var hon bosatt i Marmaverken^[7] och från 1972 i Genève i Schweiz, men bodde under sin sista tid i Hässelby villastad i Stockholm. Dahlbeck avled 2008 och är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.^[8]

Filmografi i urval

1942 – Rid i natt!
1944 – Räkna de lyckliga stunderna blott
1945 – Oss tjuvar emellan eller En burk ananas
1945 – Svarta rosor
1945 – Den allvarsamma leken
1946 – Kärlek och störtlopp
1946 – Brita i grosshandlarhuset
1946 – Möte i natten
1947 – Folket i Simlångsdalen
1947 – Två kvinnor
1948 – Eva
1948 – Flickan från fjällbyn
1948 – Lars Hård
1948 – Var sin väg
1949 – Kvinna i vitt
1949 – Bara en mor
1950 – Hjärter Knekt
1950 – Fästmö uthyres
1950 – Kastrullresan
1951 – Sköna Helena
1952 – Kvinnors väntan
1952 – Ubåt 39
1952 – Sabotage (kortfilm)
1952 – Trots
1953 – Göingehövdingen
1953 – Kvinnohuset
1953 – Skuggan
1954 – En lektion i kärlek
1955 – Kvinnodröm
1955 – Sommarnattens leende
1955 – Resa i natten
1955 – Paradiset
1956 – Sista paret ut
1956 – Tarps Elin
1957 – Möten i skymningen
1957 – Sommarnöje sökes
1958 – Nära livet
1960 – De sista stegen
1960 – Kärlekens decimaler
1960 – Tre önskningar
1962 – Biljett till paradiset
1964 – För att inte tala om alla dessa kvinnor
1964 – Älskande par
1965 – Kattorna
1965 – Morianerna
1966 – Varelserna
1967 – Den röda kappan
1967 – Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat
1968 – Markurells i Wadköping (TV-serie)
1970 – Tintomara

Filmmanus

1966 – Yngsjömordet

Teater

Roller

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1943	Angèle, kammarjungfru	Kungen Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet	Rune Carlsten	Dramaten
1944	Medverkande	Och han skämtar för dig, revy Kar de Mumma	Leif Amble-Næss	Blancheteatern^[9]
1945	Henriette Löwenflycht	Av hjärtans lust Karl Ragnar Gierow	Rune Carlsten	Dramaten
1948		Köpmannen i Venedig William Shakespeare	Olof Molander	Malmö stadsteater
1948	Skådespelerskan	Kärlek utan nåd Eugene O'Neill	Gustaf Molander	Turné^[10]
1950	Yvonne	Fruns salig mor (Spektakel från sekelskiftet) Georges Feydeau	Mimi Pollak	Dramaten
1950	Krog-Jenny	Tolvskillingsoperan Bertolt Brecht och Kurt Weill	Ingmar Bergman	Intiman^[11]
1951	Jennet Jourdemayne	Kvinnan bör inte brännas Christopher Fry	Alf Sjöberg	Dramaten
1961	Irina	Måsen Anton Tjechov	Ingmar Bergman	Dramaten^[12]
1961	Yerma	Yerma Federico García Lorca	Bengt Ekerot	Dramaten

Bibliografi

Dessa mina minsta (otryckt pjäs, 1955)
Genom fönstren: dikter (under pseudonymen Lis Edvardson, Norstedt, 1963)
Hem till kaos: roman (Rabén & Sjögren, 1964)
Sista spegeln: preludier (Norstedt, 1965)
Den sjunde natten: detaljer 1966 (Norstedt, 1966)
Domen (Norstedt, 1967)
Med seende ögon: roman (Bonnier, 1972)
Hjärtslagen: roman (Bonnier, 1974)
Saknadens dal: roman (Bonnier, 1976)
Maktspråket: roman (Bonnier, 1979)
I våra tomma rum: roman (Bonnier, 1980)
Serveto och den eviga elden (Korpen, 1988)
Vapenhandlarens död: ett reportage från insidan (Eva Bonnier, 1991)
På kärlekens villkor: en vandring i laglöst land (Sellin, 1996)
Sökarljus (Korpen, 1999)

Översättning

Luigi Pirandello: I afton improviserar vi (Questa sera se recita a soggetto) (otryckt översättning för Kungliga Dramatiska Teatern 1966)

Referenser

^ Jurgen Schildt "Filmkrönika" Tidens kalender 1959, sid 164. Tidens förlag, Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1958.
^ Filmåret i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1942 (1943)
^ Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 58
^ Vem är det. 1957, s. 197
^ Den saknas i Libris och återfinns inte i verklistan i Litteraturlexikon (1974).
^ "Vem är det, årgångar 1953 och 1961"
^ Dahlbeck, Eva E i Vem är det 1969
^ Hitta graven
^ Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016.
^ Sven Barthel (23 oktober 1940). ”O'Neill i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-10-23/288/7. Läst 27 augusti 2015.
^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015.
^ ”Måsen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/måsen. Läst 19 oktober 2015.

Vidare läsning

Eva Dahlbeck i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar

Eva Dahlbeck på Internet Movie Database (engelska)
Eva Dahlbeck i Dramatens rollbok
Eva Dahlbeck på Malmö stadsteater
Dahlbeck, Eva i Libris

[1] Jurgen Schildt "Filmkrönika" Tidens kalender 1959, sid 164. Tidens förlag, Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1958.

[2] Filmåret i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1942 (1943)

[3] Litteraturlexikon: svensk litteratur under 100 år (Natur och kultur, 1974), s. 58

[4] Vem är det. 1957, s. 197

[5] Den saknas i Libris och återfinns inte i verklistan i Litteraturlexikon (1974).

[6] "Vem är det, årgångar 1953 och 1961"

[7] Dahlbeck, Eva E i Vem är det 1969

[8] Hitta graven

[9] Sten af Geijerstam (28 april 1944). ”Vårens Kar de Mumma”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-28/114/14. Läst 24 april 2016.

[10] Sven Barthel (23 oktober 1940). ”O'Neill i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1948-10-23/288/7. Läst 27 augusti 2015.

[11] ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015.

[12] ”Måsen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/måsen. Läst 19 oktober 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]