Främre Tölö

	Främre Tölö
	Etu-Töölö (finska)
	Stadsdel
Land	Finland
Stad	Helsingfors
Del av	Södra stordistriktet, ; Kampmalmens distrikt
Area	1,18 km²
Folkmängd	13 129 (2008)
Befolkningstäthet	11 126 invånare/km²
Postnummer	00100
Nummer	130
Språk	finska 82,5 %; svenska 11,8 %; övriga 5,7 %
Närområden	Bortre Tölö, Gloet, Kampen, Gräsviken, Lappviken, Drumsö

Främre Tölö (finska: Etu-Töölö) är en stadsdel i Kampmalmens distrikt i Helsingfors stad.

I Främre Tölö finns bland annat Riksdagshuset, Tempelplatsens kyrka, Kristuskyrkan, Finlands nationalmuseum, Finlandiahuset, Villa Hagasund, Aalto-universitetets handelshögskolas huvudbyggnad, Svenska Handelshögskolans Helsingforscampus, Sandudds begravningsplats och badplatsen Sandudd.

Historiska anteckningar och ursprung för namnet Töölö

På 1400-talet finns det redan uppgifter om en by vid namn Töölö (Tölö by). Byn låg nära det nuvarande Finlands nationalopera. De gamla benämningarna på byn varierar över tid: Töloby (1543), Tölom (1545) och Tölleby (1546). Namnets etymologi är oklar, och enligt olika källor har det antingen finskt eller svenskt ursprung. En hypotes är att namnet kan vara en förvrängning av det svenska ordet "tull" vilket kan ha samband med att det vid Tölös norra gräns fanns en tullstation. Arkeologiska lämningar av denna tullstation finns fortfarande kvar och markerar stadens gamla gräns.

På Tölö-området förrättades åren 1841–1843 en hyrestomtindelning, enligt vilken man grundade 25 villatomter av varierande storlek, där den största var Humleberg. Gamla villatomtnamn, som Arkadia, Hesperia och Rosavilla, lever vidare i dagens gatunamn. Auroragatan är uppkallad efter Aurora Karamzin, en framstående filantrop som bodde i Villa Hagasund. En del av villorna var herrskapets sommarvillor. Men till största delen på 1800-talet var Tölö fortfarande i stort sett utan detaljstadsplan.

År 1898 ordnades en arkitekturtävling för Tölö, den första i sitt slag i Finland, efter det att en kritisk text publicerats om Helsingfors stadsplanering och speciellt den av Tölö. Vinnarna Gustaf Nyström och Lars Sonck gjorde den slutliga stadsplanen, som blev klar 1906.

Mellan de två världskrigen byggdes Tölö i första hand för den nya medelklassen och borgerligheten, något som togs i beaktande genom de många medelstora familjehemmen. Främre Tölö blev stadens största byggnadsområde mellan 1910 och 1930. Området kännetecknas av sina höga byggnader längs de breda gatorna, vilket gav det en enhetlig och självständig karaktär.

Främre Tölös arkitektur kan karaktäriseras som en blandning av Nyklassicism, Art déco, Jugendstil och funktionalism från de senare åren. I planeringen av kvarteret har man lagt vikt vid att bevara de redan existerande morfologiska egenskaperna i terrängen, inklusive dess högar, vilket har skapat ett charmigt och pittoreskt område rikt på små trädgårdar och gröna parker.

Gränsen mellan Främre Tölö och Bortre Tölö går vid Hesperiaesplanaden, som löper i öst-västlig riktning.

Invånarantal

Distriktet hyser 13 129 invånare på ett område av cirka 1,18 km2 (1.1.2008)

Monument och museer

I området finns flera av Helsingfors berömda sevärdheter, bland annat Tempelplatsens kyrka av arkitekterna Timo och Tuomo Suomalainen, Kristuskyrkan av arkitekten Atte V.Willberg i neo-gotisk stil, och på östra kanten riksdagshuset, Alvar Aaltos Finlandia-huset, Finlands nationalmuseum , Naturhistoriska museet, Galleriet för modern konst och Villa Hagasund som byggdes som sommarbostad för geheimerådet och prokuratorn Carl Johan Walleen efter ritningar av den tyskfödde arkitekten Ernst Bernhard Lohrmann åren 1843–46.

Finlands nationalmuseum (1905-1910) Mannerheimvägen 34
Naturhistoriska museet, Helsingfors (1913) Norra Järnvägsgatan 13
Villa Hagasund (1846) Mannerheimvägen 13B
Kristuskyrkan, (1928), Apollogatan 5
Tempelplatsens kyrka (1969) Luthersgatan 3
Olaus Petri kyrka (1932) Minervagatan 6
Helsingfors konsthall, (1928) Nervandersgatan 3
Riksdagshuset (1931) Mannerheimvägen 30
Hanken Svenska handelshögskolan (1953) Arkadiagatan 22
Ostrobotnia (1908) Tölögatan 3A
Reitzmuseets konstsamling (1938) Apollogatan 23
Lallukka, hus för konstnärer (1933) Apollogatan 13
Aalto-universitetets handelshögskola (1950) Runebergsgatan 14–16
Finlandiahuset (1969-1975) Mannerheimvägen 13

Skolor

I Främre Tölö har verkat svenskspråkiga skolor Svenska flickskolan i Helsingfors, Arken på Arkadiagatan (1930-1968), samt Privata svenska flickskolan, senare Laguska skolan, Apollo på Apollogatan (1929-1973). Skolbyggnaden vid Apollogatan 12 är ritat av arkitekt Eva Kuhlefelt-Ekelund.