Genom att använda stroboskopfotografering och silverflingor som markör kunde han observera att basilarmembranet i örat rör sig som en ytvåg när det stimuleras av ljud. På grund av hörselsnäckans (cochleas) och basilarmembranets struktur orsakar olika ljudfrekvenser att vågornas maximala amplituder inträffar på olika platser på basilarmembranet längs cochleaspolen.[11] Höga frekvenser orsakar mer vibrationer vid cochleas botten medan låga frekvenser skapar mer vibrationer vid toppen.[11] Av detta drog han slutsatsen att hans observationer visade hur olika ljudvågsfrekvenser är lokalt spridda innan de påverkar olika nervfibrer som leder från cochlea till hjärnan.
Biografi
Békésy var det första av tre barn (György 1899, Lola 1901 och Miklós 1903) till Alexander von Békésy (1860–1923), ekonomisk diplomat född i Kolozsvár, Österrike-Ungern (numera Cluj-Napoca, Rumänien), och hans hustru Paula Mazaly. Familjen Békésy var ursprungligen lutheraner men konverterades till katolicismen. Hans mor, Paula (1877-1974) föddes i Čađavica, Österrike-Ungern (numera Kroatien). Hans morfar kom från Pécs.[12]
Békésy gick i skolan i Budapest, München och Zürich och studerade därefter kemi i Bern och disputerade för doktorsexamen i fysik på avhandlingen "Fast way of determining molecular weight" vid Budapests universitet 1926.
Han arbetade sedan i ett år på en ingenjörsfirma och publicerade 1928 sin första uppsats om mönstret av vibrationer i innerörat. Han erbjöds en tjänst vid Uppsala universitet av Róbert Bárány, men tackade nej på grund av det hårda svenska vinterklimatet.
Före och under andra världskriget arbetade Békésy för det ungerska postväsendet (1923 till 1946), där han forskade om signalkvalitet i telekommunikation. Denna forskning ledde honom till att bli intresserad av hur örat fungerade. År 1946 lämnade han Ungern för att börja inom detta forskningsområde vid Karolinska Institutet i Sverige.
År 1947 flyttade han till USA och arbetade vid Harvard University fram till 1966. År 1962 valdes han till ledamot av den tyska vetenskapsakademin Leopoldina.[13] Efter att hans laboratorium förstörts i en brand 1965, inbjöds han att leda ett laboratorium för forskning om sinnesorgan i Honolulu, Hawaii. Han blev professor vid University of Hawaii 1966 och arbetade där fram till sin död i Honolulu 1972.
Békésy blev en välkänd expert på asiatisk konst. Han hade en stor samling som han donerade till Nobelstiftelsen i Sverige. Hans bror, Dr. Miklós Békésy (1903-1980), stannade i Ungern och blev en berömd agrobiolog som tilldelades Kossuthpriset.
Forskning
Békésy bidrog framför allt till vår förståelse av den mekanism genom vilken ljudfrekvenser registreras i innerörat. Han utvecklade en metod för att dissekera innerörat på mänskliga kvarlevor samtidigt som han lämnade cochlea delvis intakt. Genom att använda stroboskopfotografering och silverflingor som markör kunde han observera att basilarmembranet rör sig som en ytvåg när det stimuleras av ljud. På grund av cochleas och basilarmembranets struktur orsakar olika ljudfrekvenser vågornas maximala amplituder på olika platser på basilikamembranet längs cochleaspolen.[11] Höga frekvenser orsakar mer vibrationer vid cochleas botten medan låga frekvenser skapar mer vibrationer vid toppen.[14]
Békésy drog slutsatsen av dessa observationer att genom anspänning i olika platser på basilarmembranet stimulerar olika ljudvågsfrekvenser olika nervfibrer som leder från cochlea till hjärnan. Hans teori var att, (tack vare dess placering längs cochlean), varje sensorisk cell (hårcell) svarar maximalt till en specifik frekvens av ljud (en så kallad tonotopi). Han utvecklade senare en mekanisk modell av cochlea, som bekräftade begreppet frekvensspridning av basilarmembranet i däggdjurscochlean.[11]
I en artikel publicerad postumt 1974 granskade Békésy framstegen på området och anmärkte "Med tiden kom jag fram till att de uttorkade katterna och tillämpningen av Fourier-analys på hörselproblem blev mer och mer ett handikapp för hörselforskning",[15] med hänvisning till svårigheterna att få djurpreparat att bete sig som när de levde, och de vilseledande allmänna tolkningarna av Fourieranalys i hörselforskning.
Utmärkelser och hedersbetygelser
Békésy tilldelades
The Denker Prize in Otology (1931),
The Leibniz Medal of the Berlin Academy of Sciences (1937),
The Guyot Prize for Speech and Otology of Groningen University (1939),
The Academy Award of the Budapest Academy of Science (1946),
^ [ab] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бекеши Дьёрдь фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Бекеши Дьёрдь фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
”Proceedings of Nobel Symposium 63. Cellular mechanisms in hearing (en hommage à Georg von Békésy). Karlskoga, 2–6 September 1985”, Hear. Res. 22: 1–326, 1986, PMID 3525481
Keidel, W. D. (1973), ”In memorian Professor Dr. phil. Dr. med. h.c. Georg v. Békésy”, Kybernetik 12 (2): 116–8, Feb 1973, doi:10.1007/BF00272468, PMID 4571620
Ratliff, F. (1973), ”Georg von Békésy”, Experimental Brain Research. Experimentelle Hirnforschung. Expérimentation Cérébrale 16 (3): 219–20, Jan 29, 1973, doi:10.1007/BF00233326, PMID 4568685
Keidel, W. D. (1973), ”[In memoriam Professor Dr.phil.Dr.med.h.c. Georg von Békésy]”, Zeitschrift für Laryngologie, Rhinologie, Otologie und ihre Grenzgebiete 52 (1): 1–6, Jan 1973, PMID 4567951
Tonndorf, J. (1972), ”[Obituary for Georg von Békésy (1899–1972)]”, Archiv für klinische und experimentelle Ohren- Nasen- und Kehlkopfheilkunde 203 (1): 81–5, doi:10.1007/BF00344566, PMID 4564741
”The American Speech and Hearing Association presents the honors of the Association”, ASHA 9 (6): 222, 1967, Jun 1967, PMID 5343023
Bernhard, C. G. (1962), ”Presentation of the Nobel prize for physiology or medicine (1961) to George von BEKESY”, Transactions of the American Otological Society 50: 332–6, PMID 13971073
Keidel, W. D. (1961), ”[G. von BEKESY Nobel prize winner 1961.]”, Zeitschrift für Laryngologie, Rhinologie, Otologie und ihre Grenzgebiete 40: 885–8, Dec 1961, PMID 14037041
Palva, T. (1961), ”[The 1961 Nobel prize in medical science and physiology (Georg von BEKESY).]”, Duodecim; Lääketieteellinen Aikakauskirja 77: 791–2, PMID 14037251
