Förband av hårdbränt Helsingborgstegel, S:t Tomas kyrka , Vällingby i Stockholm. Helsingborgstegel är ett rödbrunt till violett, hårdbränt murtegel [ 1] Helsingborgs Ångtegelbruk .
Stenarna skiftar mellan olika rödbruna nyanser, men den mest kända är den hårdbrända mörkrödbruna nyansen. Teglet kallades i Helsingborg även för "Persategel " efter brukets ägare konsul Nils Persson . Teglet blev populärt i hela Sverige efter uppförandet av Terrasstrapporna i Helsingborg 1899-1903 och den stora Slöjd- och industriutställning som hölls i stadens park Slottshagen samma år. Innan dess hade teglet bland annat använts som tegel vid medeltidsborgen Kärnans restauration 1893-94 och som murtegel i Helsingborgs rådhus , men i och med detta blev det populärt som fasadtegel. Till en början användes det till monumentalbyggnader, ofta sådana i nationalromantisk stil, såsom rådhus, kyrkor och skolbyggnader, men kom senare även att användas som fasadtegel i villor, flerbostadshus och industribyggnader, bland annat under 20-talsklassicismen.
Byggnader med Helsingborgstegel i urval
Sverige
Konsul Trapps plats i Helsingborg med Terrasstrapporna i bakgrunden.Grand Hotel , Helsingborg.Naturhistoriska Riksmuseet , Stockholm.Riksarkivets huvudbyggnad , Stockholm.Tofslärkan 7 , Stockholm.Östersunds rådhus .Fönster på Sankt Petri kyrka , Klippan .
Helsingborg
1877 – Gamla kyrkogårdens begravningskapell , arkitekt: Mauritz Frohm [ 2]
1881 – Biet 1 (Nedre Eneborgsvägen 3A), arkitekt: Mauritz Frohm [ 3]
1893–94 – Kärnan [ 4] Alfred Hellerström för att efterlikna äldsta kända medeltida illustration)
1898 – Helsingborgs rådhus (som murtegel, fasaden är av tyskt förbländertegel ), arkitekt: Alfred Hellerström
1899–1903 – Terrasstrapporna , arkitekt: Gustaf Améen [ 5]
1904 – Ringstorps vattentorn , arkitekt: Ernst Stenhammar [ 4]
1907–1908 – Telegrafhuset , arkitekt: Fredrik Olaus Lindström [ 6]
1908–1909 – Olympiastationen , transformatorstation, arkitekt: Alfred Hellerström [ 7] [ 4]
1912 – Raus skoldaghem , arkitekt: Gustav W. Widmark [ 8]
1917 – Råå vattentorn , arkitekt: August Ewe [ 4]
1922 – Miljonhuset , arkitekt: Alfred Hellerström [ 9]
1924–1925 – Grand Hotel , arkitekt: August Stoltz [ 10]
1922–1927 – Olympiahuset vid Helsingborgs lasarett , arkitekt: Salomon Sörensen
1920-talet – Margaretahuset vid Helsingborgs lasarett [ 11]
1925–1928 – Oskar II 4, 9 & 11, flerbostadshus, arkitekt: Arnold Salomon-Sörensen [ 12]
1930–1931 – Karl XI södra 20, flerbostadshus, arkitekt: Filip Lundgren [ 12]
1939–1941 – Simhallsbadet , arkitekt: Mogens Mogensen [ 13]
1941–1942 – Maria församlingshem , arkitekt: Rune Welin [ 4]
1943 – Tretorns gummifabrik , arkitekt: Mogens Mogensen .[ 4] [källa behövs
1954–1955 – Restaurang Parapeten (bottenvåning), arkitekt: Bengt Gate [ 14]
1960 – Allmänna Brands hus , arkitekt: Anders Tengbom [ 15]
1965 – Stadsbiblioteket , arkitekt: Jörgen Michelsen [ 16]
1963–1966 – Trygg-Hansa-huset , arkitekt: Carl Nyrén [ 17]
Stockholm
1908 – Tjenstemannabanken (Drottninggatan 15), arkitekt: Ernst Stenhammar
1911 – Kungliga Vetenskapsakademien , arkitekt: Axel Anderberg [ 4]
1911 – Vattentornet i Hagalund , arkitekter: Ivar Tengbom och Ernst Torulf
1912 – Stockholms stadion , arkitekt: Torben Grut [ 4]
1912 – Vattentornet i Sundbyberg , arkitekt: Ivar Tengbom
1912 – Badhus (Borgmästaregatan), arkitekt: Ivar Engström
1912 – Riddaren 27 , Östermalm , arkitekt: Cyrillus Johansson
1913 – Vanadislundens vattenreservoar , Vasastaden , arkitekt: Gustaf Améen [ 4]
Sex stadsvillor i Lärkstaden
1907–1916 – Naturhistoriska riksmuseet , arkitekt: Axel Anderberg [ 4]
1957–1960 – S:t Tomas kyrka , Vällingby , arkitekt: Peter Celsing [ 4]
1956–1963 – Markuskyrkan , Björkhagen , arkitekt: Sigurd Lewerentz [ 4]
1964 – Åhléns City , arkitekter: Sven Backström och Leif Reinius [ 4]
1963–1968 – Riksarkivets huvudbyggnad , Kungsholmen , arkitekt: Åke Ahlström [ 4]
1978–1981 – Riksgäldskontoret , kvarteret Loen[ 18] Norrmalm , arkitekt: Åke Wallgård
1907 – Borås rådhus , arkitekter: Ernst Torulf och Ivar Tengbom [ 4]
1907 – Norrköpings rådhus , arkitekt: Isak Gustaf Clason [ 4]
1907 – Skånes Enskilda Bank , Lund , arkitekt: Salomon Sörensen [ 4]
1908 – Hamnförvaltningen, Malmö (hyser numera World Maritime University ), arkitekt: Harald Boklund [ 4]
1909 – Lunds gamla vattentorn (Sölvegatan 27), arkitekt: Alfred Arwidius [ 4]
1909 – Landsarkivet i Göteborg , arkitekt: Gustaf Améen [ 4]
1909 – Nordisk Resebureau, Göteborg , arkitekt: Karl S. Hansson
1911 – Vattentornet i Trelleborg , arkitekt: Ivar Tengbom [ 4]
1909–1912 – Östersunds rådhus , arkitekt: Frans Bertil Wallberg [ 4]
1910–1913 – Uppenbarelsekyrkan , Saltsjöbaden , arkitekt: Ferdinand Boberg
1914 – Telegrafverket (numera Juridicum ), Lund, arkitekt: Aron Johansson [ 4]
1915 – Ribbingska sjukhemmet , Lund , arkitekt: Alfred Hellerström [ 4]
1915 – Älvkarleby kraftverk , arkitekt: Erik Josephson [ 4]
1916 – Södervärns vattentorn , Malmö , arkitekt: Salomon Sörensen [ 4]
1928–1929 – Tobaksmonopolets hus ("Pagoden"), Göteborg , arkitekt: Cyrillus Johansson
1956 – Härlanda kyrka , Göteborg , arkitekt: Peter Celsing [ 4]
1962–1966 – Sankt Petri kyrka , Klippan , arkitekt: Sigurd Lewerentz [ 4]
1967 – Göteborgs polishus , arkitekter: Sven Backström och Leif Reinius [ 4]
1971 – Landsarkivet , Lund (tillbyggnad), arkitekt: Bernt Nyberg
1976 – Sankt Mikaels kyrka, Malmö , arkitekter: Bror Thornberg och Einar Jangbro [ 4]
Finland
1912 – Jakobstads gamla brandstation , arkitekt: Torben Grut [ 4]
1913 – Hankkija-huset, Helsingfors , arkitekt: Jarl Eklund [ 4]
1913 – Centraltryckeriets hus, Helsingfors , arkitekt: Lars Sonck [ 4]
1914 – Joensuus stadshus, Joensuu , arkitekt: Eliel Saarinen [ 4]
1914 – Lahtis stadshus, Lahtis , arkitekt: Eliel Saarinen [ 4]
1915 – Tölö telefoncentral, Helsingfors , arkitekt: Lars Sonck [ 4]
1915 – Berghäll telefoncentral, Helsingfors , arkitekt: Lars Sonck [ 4]
1916 – Stockmanns varuhus del av), Helsingfors [ 4]
Referenser
Noter
^ Andersson, Henrik O. (1977). Stockholms byggnader : en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm ISBN 91-518-1125-1 . OCLC 63570852 . https://www.worldcat.org/oclc/63570852 . Läst 13 januari 2023 ^ Haas & Katzeff 2002 , s. 60.^ Haas & Katzeff 2002 , s. 36.^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al ”Förteckning över byggnader i Helsingborgtegel” . Helsingborgs Museer. https://media.helsingborg.se/uploads/networks/4/sites/161/2021/04/forteckning-over-byggnader-i-helsingborgstegel.pdf . Läst 24 mars 2023 .
^ Haas & Katzeff 2002 , s. 61.^ Haas & Katzeff 2002 , s. 78.^ I Birger Sjöbergs fotspår i Helsingborgs Dagblad den 20 april 2012^ Rigstam 2005 , s. 103.^ Rigstam 2005 , s. 109.^ Haas & Katzeff 2002 , s. 56.^ Rabow, Anna; Jannerling, Maja (2019), Bevarandeprogram för Övre Olympia och Lasarettsområdet ISBN 978-91-519-4080-9 , https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2018/04/bevarandeprogram-ovre-olympia-webb-190827.pdf Arkiverad 24 mars 2023 hämtat från the Wayback Machine .^ [a b Haas & Katzeff 2002 , s. 79.
^ Haas & Katzeff 2002 , s. 32.^ Haas & Katzeff 2002 , s. 183.^ Rigstam 2005 , s. 160.^ Rigstam 2005 , s. 164.^ Haas & Katzeff 2002 , s. 152.^ Kvarteret Loen på Statens fastighetesverks webbplats
Haas, Jonas; Katzeff, Adam (2003), Helsingborgs stadskärna : bevarandeprogram ISBN 91-631-3664-3 , https://helsingborg.se/trafik-och-stadsplanering/planering-och-utveckling/natur-och-kultur/bevarandeprogram/ Rigstam, Ulf, red. (2005), Arkitekturguide för Helsingborg ISBN 91-975719-0-3
.JPG)
