Hugo Hamilton (1802–1871)

Hugo Hamilton
	Hugo Hamilton
Född	2 oktober 1802; Bo församling, Sverige
Död	5 juni 1871 (68 år); Bo församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Teaterchef, ämbetsman, politiker
Befattning
	Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1828–1866); Förstakammarledamot, Örebro läns valkrets (1867–1870)
Politiskt parti
	Inget
Barn	Hugo Hamilton (f. 1832)
Föräldrar	Carl Didrik Hamilton
	Redigera Wikidata

Hugo Adolph Hamilton af Hageby, född 2 oktober 1802 i Bo församling, Örebro län, död där 5 juni 1871,^[8] var en svensk friherre, konstnär, teaterchef, överpostdirektör och generaldirektör i postverket.

Hamilton var son till landshövdingen i Örebro län (1796–1801), sedermera överstekammarherren, friherre Karl Didrik Hamilton. Han blev student vid Uppsala universitet 1819 och tog examen 1824. 1824 tjänstgjorde han i kammarkollegium,^[9] och var därefter från 1828 till 1834 andre sekreterare i Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen. Som kammarherre hos kronprins Oscar (1826–1839) blev han den blivande kungens vän och förtrogne. Vid 1840 års riksdag erbjöds han av Karl XIV Johan att bli statsråd och chef för Finansdepartementet, men avböjde anbudet.

Karriär

När Oscar I blivit kung 1844 övertalades Hamilton att överta ledningen av Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler, vars problematiska ekonomi han lyckades förbättra genom sträng sparsamhet. Han arbetade för att understödja den svenska dramatiken genom att ta upp ett flertal verk av inhemska författare på teaterns repertoar, bland annat pjäser av Börjesson, Blanche, Jolin, Dahlgren och Ridderstad. Han arbetade som teaterdirektör fram till 1848.^[10]

Samtidigt som Hamilton var chef för Dramaten hade han 1845 blivit utnämnd till överpostdirektör. Han arbetade intensivt för att utveckla postverksamheten. År 1850 blev han den förste som innehade posten som generaldirektör i postverket, men tvingades på grund av ett missförstånd mellan honom och regeringen angående en postkonvention med Frankrike avgå samma år.

Från och med 1828 deltog Hamilton i allmänhet i ståndsriksdagarna där han tillhörde den liberala oppositionen som arbetade för en representationsförändring. Han representerade mellan 1867 och 1870 Örebro läns landsting i första kammaren.

Hamilton var en varm konstälskare, som i sin ungdom tecknade och utgav flera litografiska arbeten, bland annat illustrationer till Nicanders Runor (1825), Tegnérs Frithiofs saga (24 planscher) och Axel (1830), Teckningar ur Skandinaviens äldre historia (1830-31). Han blev 1840 ledamot och 1848 hedersledamot av Akademien för de fria konsterna. Han var mycket nära vän med skalden K. A. Nicander som tillbringade åren 1834–1836 som hans gäst på Boo herrgård i Närke. Hamilton finns representerad vid bland annat Örebro läns museum^[11], Uppsala universitetsbibliotek^[12], Norrköpings konstmuseum^[13] och Nationalmuseum^[14] i Stockholm.

Privatliv

Hamilton gifte sig 1830 med friherrinnan Lovisa Johanna Ridderstolpe (1812–1858) och fick sex barn med henne.

1848 övertog Hamilton Boo fideikommiss och spelade en framskjuten roll i Örebro län som ordförande i länets hushållningssällskap och andra betydelsefulla poster i länet^[15], bland annat var han 1857–1871 vice ordförande i Föreningen för Nerikes Folkspråk och Fornminnen.^[16]

Hamilton ägde stora kulturella och konstnärliga intressen och utgav i litografi illustrationerna till Karl August Nicanders Runor, Esaias Tegnérs Frithiofs saga (1-4 1827–28) och Axel (1830), samt Teckningar ur Skandinaviens äldre historia (1830).^[17]

Bibliografi

Runor af Karl August Nicander. Med teckningar af Hugo Hamilton. Stockholm. 1825. Libris 2417491
24 teckningar till Frithiofs saga af d:r Tegnér. Comp. och lithogr. af H. Hamilton. 1-4. 1828. Libris 8231080
Under titel af: Dessins au trait d'après les meilleurs tableaux des collections privées de la Suède, kommer undertecknad att i stentryck utgifva en följd af ritningar. Stockholm. 1828. Libris 2395675
Förteckning på Sveriges enskildta tafvelsamlingar jemte uppgifter om mästare, skolor m.m. Stockholm. 1828. Libris 1407767
Teckningar till Axel af Esaias Tegnér: Componerade och lithograferade af Hugo Hamilton. Stockholm: Hugo Hamilton. 1830. Libris 11258371
Teckningar ur Skandinaviens äldre historia.. Stockholm. 1830. Libris 1988321
En blick på stattorparsystemet jemte ett förslag till sockensparbanker. Stockholm. 1850. Libris 1258881
Om resultaterne af svenska postverkets förvaltning under åren 1846 till och med 1850. Stockholm. 1851. Libris 2057091
Slutsatser i representationsfrågan.: Försök att besvara några emot Kongl.Maj:ts förslag till riksdagsordning gjorda anmärkningar. Stockholm: Bonnier. 1865. Libris 2686123
Fridhem Hennes Kongl. Höghet Eugenie, Sweriges och Norges Arffurstinna. Visby: Press. 1974. Libris 1923602

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Hamilton Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.

Hamilton, Adolf Hugo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

Noter

^ [a b c d e f g h i] Hugo Adolf Hamilton, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12491, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 91582952-be90-4b8e-906f-edb238b08368, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 487, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfsRg, läst: 17 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 187, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 487, läst: 2 april 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Nils Segerstråle, Hugo Adolf Hamilton af Hageby, f 1802, d 1871, Svenska fideikommiss, Almqvist & Wiksell, 1979, ISBN 91-20-06287-7, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Bo församlings husförhörslängd 1871–1875, s. 46
^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 443-44.
^ Klas Ralf, red. Operan 200 år - Jubileumsboken. Bokförlaget Prisma, Stockholm. sid. 241. ISBN 91-518-1287-8
^ Örebro läns museum
^ Uppsala universitetsbibliotek
^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020
^ Hugo Hamilton i Nationalmuseums samlingar
^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 444.
^ Matrikel över hedersledamöter, styrelseledamöter jämte ersättare, funktionärer, revisorer jämte ersättare samt tjänstemän 1856-1956, ur Bergslag och bondebygd, Årsbok för Örebro läns hembygdsförbund 1956
^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 444-45.

Vidare läsning

Grandien, Bo (1989). Bedrövad, husvill på ärvda grunden-: [några reflektioner och bildtankar kring "Frithiofs återkomst"]. Lund: Tegnérsamf. Libris 873827
Lazarus (1898). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 2. Stockholm. sid. 132-138. Libris 68700. https://runeberg.org/millionar/2/0140.html
Press, Barry (1974). Hugo Adolf Hamilton - dokumentär 1800-talsskildrare. Visby: Press. Libris 1682919
Franzén, Olle: Hugo Adolf Hamilton i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)

Externa länkar

Hugo Hamilton i Nationalmuseums samlingar
Hugo Hamilton (1802-1871) hos Litteraturbanken
Wikimedia Commons har media som rör Hugo Hamilton (1802–1871).
Bilder & media

Näringslivsuppdrag
Företräddes av Axel Wilhelm Grundelstjerna	Chef för Överpostdirektörsämbetet 1845–1850	Efterträddes av Otto Wilhelm Staël von Holstein
Adelstitlar
Företräddes av Carl Didrik Hamilton af Hageby	Fideikommissarie till Boo fideikommiss 1848–	Efterträddes av Hugo Johan Hamilton af Hageby

[203bfb68d5424609e8f77a9521568c76d677bb0c-1] [a b c d e f g h i] Hugo Adolf Hamilton, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12491, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[61cf333a5336c5531da5da4593d7f2a02cbffdcd-2] [a b] KulturNav, KulturNav-ID: 91582952-be90-4b8e-906f-edb238b08368, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[58caaedc8c1f8548a6748d65030d6a35690f43c2-3] [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 487, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfsRg, läst: 17 februari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[e389e8ab660ea4ed02dc699d9d9a3610fb7ea44f-4] Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}

[7d5ef504106c3c7cd0b85185caba6a439297776f-5] Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 187, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[bb797c4d125277d693a027e71c44b5d1d86d232b-6] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 487, läst: 2 april 2024.^{[källa från Wikidata]}

[9102749493307e313058d46064b0adb215c66bda-7] [a b] Nils Segerstråle, Hugo Adolf Hamilton af Hageby, f 1802, d 1871, Svenska fideikommiss, Almqvist & Wiksell, 1979, ISBN 91-20-06287-7, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] Bo församlings husförhörslängd 1871–1875, s. 46

[9] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 443-44.

[10] Klas Ralf, red. Operan 200 år - Jubileumsboken. Bokförlaget Prisma, Stockholm. sid. 241. ISBN 91-518-1287-8

[11] Örebro läns museum

[12] Uppsala universitetsbibliotek

[13] Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020

[14] Hugo Hamilton i Nationalmuseums samlingar

[15] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 444.

[16] Matrikel över hedersledamöter, styrelseledamöter jämte ersättare, funktionärer, revisorer jämte ersättare samt tjänstemän 1856-1956, ur Bergslag och bondebygd, Årsbok för Örebro läns hembygdsförbund 1956

[17] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 444-45.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]