Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Johan Rockström

Johan Rockström
Johan Rockström i juni 2015.
Johan Rockström i juni 2015.
Johan Rockström i juni 2015.
Född31 december 1965 (58 år)
InstitutionerStockholms universitet, Stockholm Resilience Centre
ORCID0000-0001-8988-2983
Johan Rockström i september 2012 ger en introduktion till sitt arbete.

Johan Fredrik Rockström, född 31 december 1965, är en svensk agronom och miljövetare. Han är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning.

Biografi

Rockström studerade till agronom vid Sveriges lantbruksuniversitet 1987–1991. Han deltog i ett projekt i Niger under ledning av Marcel Mazoyer(fr) vid Institut National Agronomique Paris-Grignon(fr). Han disputerade vid Stockholms universitet 1997 med Malin Falkenmark som handledare, igen med ett projekt i Niger.[1][2]

Rockström var chef för Stockholm Environment Institute 2004–2012. Efter 12 år som chef för Stockholm Resilience Centre (SRC) lämnade Rockström chefsposten i oktober 2018 för att bli chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), baserat i Tyskland, tillsammans med PIK:s vicechef professor Ottmar Edenhofer.[3] Rockström och Edenhofer ersatte PIK-chefen Hans Joachim Schellnhuber.

Han utsågs 2009 till Årets svensk av tidningen Fokus.[4] Han utnämndes till Miljömäktigast i Sverige 2012 och 2013 genom tidskriften Miljöaktuellt. År 2015 var han värd i Sommar i P1 i Sveriges Radio.[5] Framträdandet blev det årets mest spridda sommarprat.[6][7] Samma år var han också vinterpratare i P1.[8]

Planetens gränser

Huvudartikel: Planetens gränser

2009 sjösatte Rockström, tillsammans med en internationell forskargrupp, ett nytt ramverk som beskriver förutsättningarna för hållbar utveckling. Forskarna menar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärde överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av tröskeleffekter som uppstår.[9][10][11]

Sedan 2009 har ramverket fördjupats och preciserats i flera forskningsprojekt.[12]

Utmärkelser och ledamotskap

Bibliografi

Källor

  1. ^ Rockström, Johan (1997) (på engelska). On-farm agrohydrological analysis of the Sahelian yield crisis: rainfall partitioning, soil nutrients and water use efficiency of pearl millet. Stockholm: Univ. Libris 7611340. ISBN 91-7153-654-X 
  2. ^ ”Johan Rockström – om mänsklighetens framtid på jorden”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/johan-rockstrom-om-mansklighetens-framtid-pa-jorden. Läst 19 december 2021. 
  3. ^ ”Klimatforskaren Johan Rockström lämnar Sverige”. https://www.svd.se/klimatforskaren-johan-rockstrom-lamnar-sverige. Läst 21 februari 2019. 
  4. ^ ”Årets svensk 2009”. Fokus. 10 december 2009. https://www.fokus.se/veckans-fokus/arets-svensk-2/. Läst 12 januari 2022. 
  5. ^ Johan Rockström, Sommar i P1, Sveriges Radio, läst 16 juli 2015
  6. ^ TT (Publicering 2015.08.17). ”Hans "Sommar" delades mest i år”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150823091220/http://www.gp.se/kulturnoje/1.2804306-hans-sommar-delades-mest-i-ar. Läst 2015.08.19. 
  7. ^ Lundin, Annelie. ”Enorm respons på Sommarprat om miljöfrågor”. Sveriges Radio/P4 Blekinge. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6216246. Läst 2015.08.19. Publicerat 2015.07.22.. 
  8. ^ ”Johan Rockström - Vinter 2015 - P1”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/654724. Läst 12 januari 2022. 
  9. ^ Rockström, Johan; Steffen, Will; Noone, Kevin; Persson, Åsa; Chapin, F. Stuart; Lambin, Eric F. (2009-09). ”A safe operating space for humanity” (på engelska). Nature 461 (7263): sid. 472–475. doi:10.1038/461472a. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/461472a. Läst 12 januari 2022. 
  10. ^ ”Let the environment guide our development | Johan Rockstrom”. TED. 21 augusti 2010. https://www.youtube.com/watch?v=RgqtrlixYR4. Läst 12 januari 2022. 
  11. ^ ”Planetary boundaries” (på engelska). www.stockholmresilience.org. https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html. Läst 12 januari 2022. 
  12. ^ ”Planetary Boundaries i fronten för tvärvetenskaplig forskning”. www.mistra.org. Arkiverad från originalet den 12 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220112171627/https://www.mistra.org/nyhet/planetary-boundaries-i-fronten-for-tvarvetenskaplig-forskning/. Läst 12 januari 2022. 
  13. ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2019 - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 7 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200207111019/https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019/2019pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2019.5.6839717416a59efc50313520.html. Läst 7 februari 2020. 

Externa länkar


Auktoritetsdata
Kembali kehalaman sebelumnya