Josef Kriehuber undervisades först av sin bror Johann Kriehuber och studerade sedan vid konstakademien, men flyttade sedan till Galizien där han ägnade sig åt att måla hästar.[11] Han arbetade som litograf för flera förlag i Wien och är också berömd för sina bilder från Prater. Han undervisade också vid Theresia-akademien.[11]
När fotograferingen började bli vanlig dalade Kriehubers stjärna. 1860 var han den förste konstnären som fick Frans Josef-orden. Hans sista år kännetecknades av brist på beställningar och överskuggades av fattigdom.
^Clive, Peter (1997) (på engelska). Schubert and his world: a biographical dictionary. Oxford: Clarendon Press. Libris4622748. ISBN 0-19-816582-X
Litteratur
Wolfgang von Wurzbach: Catalog of the Portrait-Lithograhs of Josef Kriehuber. – 2. uppl. Wien: Walter Krieg Verlag, 1958
Selma Krasa: Josef Kriehuber 1800–1876: The Portraitist of an Epoch. – Wien: Edition Christian Brandstätter, 1987
Wurzbach, Constantin von (1856-1891) (på tyska). Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, enthaltend die Lebensskizzen der denkwürdigen Personen, welche seit 1750 in den österreichischen Kronländern geboren wurden oder darin gelebt und gewirkt haben.. Wien. Libris1846314
Becker Felix, Thieme Ulrich, red (1907-1950) (på tyska). Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler: von der Antike bis zur Gegenwart. Leipzig. Libris698398, band. 21, 1927, sid. 535 ff.
Rudolf von Eitelberger von Edelberg: Gesammelte kunsthistorische Schriften, band 1, sid. 90. Wien: Braumüller, 1879.