Karl Johan Edvard Hultkrantz (född Johansson) (i riksdagen kallad Hultkrantz i Björnö), född 28 juli 1844 i Hagrida, Askeryds socken[8], död 8 februari 1912 i Gillberga församling, var en svensk godsägare och politiker (liberal).
Karl Hultkrantz, som var son till en rusthållare.
Han utbildade sig först till präst men valde 1874 att i stället bli föreståndare för ansgariiföreningens skola i Stockholm. Sedan han 1879 gift sig med Maria Vennerlöf blev han i stället godsägare på Björnö i Gillberga landskommun[9] där han också var kommunalt verksam.
Han var riksdagsledamot i andra kammaren för Södersysslets domsagas valkrets 1897–1908. I riksdagen betecknade han sig som vilde 1897, anslöt sig 1898 till den liberalt präglade Bondeska diskussionsklubben och följde med 1900 då denna grupp uppgick i Liberala samlingspartiet 1900. År 1908 lämnade han dock Liberala samlingspartiet och betecknade sig som högervilde. I riksdagen var han bland annat suppleant i konstitutionsutskottet 1906–1907.
Källor
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgcEA, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Askeryds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00022/C/6 (1832-1859), bildid: C0019703_00052, sida 90, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Gillberga kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VA/13151/F I/4 (1895-1916), bildid: 00048191_00087, sida 83, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ GILLBERGA KYRKOGÅRD, s. 94, läs online, ”Grusgrav omgärdad av måbärshäck. En stående gravsten i svartgranit formad som ett kors. Inskription: "Godsegaren Karl Hultkrantz *28/61844 +8/2 1912 Maria Hultkrantz F: Wennerlöf …" På sockel: "Inget skall rycka dem ur min hand Joh 10:28".”.[källa från Wikidata]
- ^ kyrkogardsvandring.se, läs online, läst: 4 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 266, läs onlineläs online, läst: 19 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [1]
- ^ [2]
Litteratur
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 408-409