Kent Andersson växte upp i en arbetarfamilj med sex syskon. De bodde i stadsdelen Rambergsstaden på Hisingen. Hans enkla bakgrund har präglat många av hans dikter, sångtexter och teaterpjäser. I tonåren arbetade han på pappersbruk innan han gick till sjöss. Tillbaka i hemstaden kom han i kontakt med Atelierteatern där han gjorde sin skådespelardebut. Han filmdebuterade i Vildfåglar 1955. Han kom in vid Göteborgs stadsteaters elevskola 1958 och i början av 1960-talet gjorde han sina första TV-roller. Han började tidigt skriva pjäser och regissera. Tillsammans med Bengt Bratt skrev han den uppmärksammade trilogin Flotten, Hemmet och Sandlådan 1967-69.[2] Dessa tre pjäser har spelats flitigt runt hela Europa och filmatiserades för TV 1972 med Kent Andersson i rollistan. Bengt Bratt och Kent Andersson skrev även manus till TV-serien Blå gatan, som ibland kallats för Sveriges första såpa.
I slutet av 1970-talet var Kent Andersson engagerad vid Folkteatern i Göteborg där han bland annat svarade för de politiska Kvastrevyerna. Urgöteborgaren Kent Andersson lämnade hemstaden för några år vid Dramaten i Stockholm i slutet av 1980-talet. Under stockholmssejouren gjorde han också en egen revy Kent på Göta Lejon och spelade i farsen Oj då, en till! på Folkan.
På TV och film medverkade Andersson flitigt. Många minns honom som den försupne Ville Vingåker i den folkkära TV-serien Hedebyborna 1978–1982. Hans göteborgsfilosof i Göta Kanal från 1981 är en annan minnesvärd roll. Han drog sig inte heller för att spela buskis och samarbetade gärna med Stefan & Krister i några av deras produktioner. Till hans mer seriösa roller hör småföretagaren i Kjell SundvallsDom unga örnarna 1982 och som torghandlaren i Storstad 1990–1991. I TV-serien Duo jag (1991, tre delar) spelade han den ene i ett par, med Gösta Ekman som motspelare; regissör var Marie-Louise Ekman[3][4].
Mellan 1996 och 2004 skördade Kent Andersson stora framgångar med egna revyer på teatern Aftonstjärnan i stadsdelen Lindholmen på Hisingen i Göteborg. Han erhöll Svenska Akademiens teaterpris 1970, Teaterförbundets De Wahl-stipendium 1971 och den kungliga medaljen Litteris et artibus 1980. Han var den första mottagaren av Lasse Dahlquist-stipendiet 1989 och utsågs till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet 2005.
Andersson avled oväntat senare samma år mitt under repetitionsperioden inför en uppsättning av Strindbergs Ett drömspel på Göteborgs stadsteater.[5] Han gravsattes på Lundby nya kyrkogård i Göteborg.[6]
Teater
Pjäser och andra sceniska verk
Källa: Anders Wällhed: Jag söker en människa : minnesbok om skådespelaren, dramatikern och poeten Kent Andersson[7]
Kvasten : revy på Folkteatern, Järntorget våren 1977. Göteborg. 1977. Libris7628855. ISBN 91-7260-121-3 - Redaktörer: Kent Andersson och Lennart Hjulström.
^Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris11931231
^Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 57
^Wällhed, Anders (2014). Jag söker en människa : minnesbok om skådespelaren, dramatikern och poeten Kent Andersson. Göteborg: Lindelöw. sid. 321-323. Libris14797250. ISBN 9789185379811
^Wällhed, Anders (2014). Jag söker en människa : minnesbok om skådespelaren, dramatikern och poeten Kent Andersson. Göteborg: Lindelöw. sid. 324-326. Libris14797250. ISBN 9789185379811
Vidare läsning
Vikström, Eva (1989). Sverigespel: Kent Anderssons och Bengt Bratts dramatik 1967-71 mot bakgrund av samhälls- och teaterdebatten = "Sweden plays" : plays by Kent Andersson and Bengt Bratt 1967-71 seen against the debate on society and the theatre. Umeå studies in the humanities, 0345-0155 ; 88. Umeå: Univ. Libris7615646. ISBN 91-7174-398-7
Wällhed, Anders (2014). Jag söker en människa : minnesbok om skådespelaren, dramatikern och poeten Kent Andersson. Göteborg: Lindelöw. Libris14797250. ISBN 9789185379811
