Krigsåret 1982

	Krigsåret 1982
	1981 · 1982 · 1983
Humaniora och kultur
	Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
	Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
	Meteorologi · Teknik · Vetenskap

Pågående krig

Afghansk-sovjetiska kriget (1979-1989)
- Sovjet och Afghanistan på ena sidan
- Afghanska mujahedin (med stöd från USA, Pakistan och flera arabländer) på den andra sidan

24 januari - Efter tre dagars arbete avslutas Folkriksdagen för fred i Stockholm. Man antar ett krav på svenska insatser för nedrustning.^[3]

3 februari - Sovjetunionens president Leonid Brezjnev förklarar att Sovjetunionen är redo att avtala med USA om att kärnvapen med medellång räckvidd skall minskas med två tredjedelar av väst och öst före 1990.^[3]
13 februari - Det första stora fredsmötet i Östtyskland äger rum i Kreuzkirche i Dresden.^[3]

1 mars - I Norrbotten inleds Norrsken, den största militärmanövern i Sverige sedan andra världskriget.^[3]

April - Iran-Irakkriget trappas upp.^[3]
2 - Argentina besätter den brittiska kronkolonin Falklandsöarna i södra Atlanten. Det är starten för Falklandskriget.^[3]
3 - Argentina besätter den brittiska kolonin Sydgeorgien i södra Atlanten.
5 - Storbritanniens krigsflotta mobiliserar.
6 - Storbritanniens krigsflotta far mot södra Atlanten.
8 - USA:s utrikesminister Alexander Haig inleder sina medlingsförsök i Falklandskriget mellan Storbritannien och Argentina med ett besök i London i Storbritannien.
13 april – Den så kallade Myrdalappellen offentliggörs i Stockholm, och enligt den måste frågorna om internationell säkerhet och nedrustning förankras hos en bred folkopinion.^[3]
18 april – Den veckolånga antikärnvapenkampanjen Ground Zero inleds i USA.^[3]
25- Israel återlämnar Sinaihalvön till Egypten. Sinaihalvön har varit ockuperad av Israel sedan Oktoberkriget 1973.
25-26 - Brittiska styrkor återerövrar det av Argentina besatta Sydgeorgien åt Storbritannien.^[3]

3 maj - En brittisk ubåt torpederar argentinska kryssaren General Belgrano.^[3]
9 maj – USA:s president Ronald Reagan föreslår att Sovjetunionen och USA minskar ner sina strategiska kärnvapen med en tredjedel.^[3]
15 maj - 70 000 personer deltar i en fredsmarsch till Ullevi i Göteborg.^[3]
18 maj
- FN:s medlingsförsök i Falklandskonflikten upphör.^[3]
- Sovjetunionens president Leonid Brezjnev meddelar, i samband med Komsomols 60-årsjubileum, att ensidig sovjetisk nedskärning av medeldistansrobotar på sovjetiskt territorium satts igång.^[3]
20 maj - Nedrustningssamtalen i Genève återupptas efter två månader.^[3]
24 - Iranska trupper återtar Khorramshahr som hållits av irakiska förband.^[3]
30 maj - Spanien går med i NATO.^[3]

3 juni - Muslimsk gerilla uppges ha utkämpat ett slag i Pansjherdalen mot sovjetiska samt regimtrogna afghanska styrkor.^[3]
4 juni - Sveriges riksdag godkänner bygget av JAS.^[3]
6 juni - Israel invaderar södra Libanon för att driva bort PLO.^[3]
12 juni - Ett demonstrationståg i New York i USA samlar drygt 500 000 personer, och slutar med möte i Central Park.^[3]
14 juni - Argentina kapitulerar i Falklandskonflikten.^[3]
15 - Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher meddelar att Storbritannien återerövrat Falklandsöarna.
16-17 - Massakern i flyktinglägen Sabra och Shatila i Libanon
20 - Storbritannien återerövrar Sydsandwichöarna i södra Atlanten och förklarar att Falklandskriget är slut.
22 juni - Sovjetunionen lovar inför FN att man inte tänker vara först med att använda kärnvapen vid en konflikt.^[3]
29 juni - I Genève återupptas START-samtalen.^[3]

10 juli - FN:s andra specialsession för nedrustning avslutas i New York, och betecknar besvikelse och misslyckande.^[3]
13 juli - Iranska soldater tränger tio kilometer in på Iraks område, fastän Irak proklamerat ensidig vapenvila.^[3]
13-29 juli - En fredsmarsch från Stockholm till Minsk inleds och lockar 300 personer från hela Norden.^[3]

1 augusti - Israeliska styrkor inleder ett våldsamt angrepp mot västra Beirut, där PLO har sitt högkvarter.^[3]
29 augusti - PLO-ledaren Yassir Arafat evakueras från Beirut.^[3]

2 september – Israel förkastar en fredsplan för Mellanöstern, framlagd av USA:s president Ronald Reagan två dagar tidigare.^[3]
18 september - Svårt lemlästade kroppar av män, kvinnor och barn hittas i de två palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i västra Beirut. Massakern har utförts kristen högermilis, men kritiseras för att ha utförts med Israels goda minne.^[3]
22 september – Sveriges överbefälhavare Lennart Ljung presenterar en utredning från Sveriges försvar, enligt vilken fyra främmande ubåtar, och sannolikt fler, kränkt farvattnen på Sveriges ostkust under den gångna sommaren.^[3]
24-27 september – Tre amerikanska örlogsfartyg på flottbesök i Stockholm uppmärksammas, då de misstänks ha kärnvapen ombord. Svenska myndigheterna menar att man inte tänker undersöka saken.^[3]
29 september
- 400 amerikanska marinkårssoldater anländer till Beirut, då Israel slutat kräva att få behålla en landningsbana samt personal i kontrolltornet på flygplatsen.^[3]
- Försvarsmanövern Sydfront 82 i Skåne i Sverige, som omfattar 24 000 man, avslutas.^[3]

18 oktober – Svenska marinen avslutar sin jakt på främmande ubåtar i Hårsfjärden.^[3]

8 december - Ett svenskt förslag för upprättandet av kärnvapenfri zon i Centraleuropa läggs fram av svenske utrikesministern Thomas Bodström.^[3]
17 december - Alexandra Karlsén, Anna Nilsson, Siv Samuelsson och Tina Wilhelmsson utses till Sveriges första kvinnliga officerare.^[3]