Namnet Långedrag påträffas första gången år 1766 och avsåg då ett salteri och ett fiskeläge. Innebörden av namnet anses komma av "den långa, för vinden utsatta segelleden utanför Västerberget" (Långe-) och "öppet vatten där vinden ligger på" (-drag).
Den stora sillruschen i slutet av 1700-talet bidrog till utvecklingen av Långedrag och att en väg anlades till Göteborg. Vägen blev en viktig led speciellt under svåra vintrar då fjorden och älven var stängda av is.
I mitten av 1800-talet började ångbåten Delphin göra regelbundna dagsresor med badgäster till Långedrag. Kallbadhus med separata avdelningar för herrar och damer och en restaurang byggdes. Tomter började avstyckas för sommarboende och ganska snart också för åretruntboende.
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
Rudolf, Karl (1980). Långedrag : några drag ur dess historia samt utveckling under åren 1858-1943. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. Libris336095
Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2007. sid. 24-29. Libris10604397. ISBN 9789185488940