Lars Roos
Lars Anders Roos, född 18 augusti 1945 i Falun,[1] är en svensk pianist. BiografiLars Roos började att spela piano när han var fyra år. Som sextonåring avlade han kantorsexamen i Uppsala. Han fortsatte med att studera piano för professor Stig Ribbing, först privat och därefter i fyra år vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han fortsatte sedan sina studier i USA, först för Sascha Gorodnitzki, lärare vid Juilliard, och därefter för Jorge Bolet i London. Roos tilldelades Jussi Björlingstipendiet år 1972.[2] Roos har framträtt som ackompanjatör till bland andra sångarna Elisabeth Söderström, Rolf Björling, Nicolai Gedda, Håkan Hagegård, Gitta-Maria Sjöberg och Ingvar Wixell.[3] Under nästan 15 år ackompanjerade han operasångerskan Birgit Nilsson på hennes världsturnéer. Han har också blivit känd som huspianist i 160 direktsändningar av TV-programmet Kafé 18.[3][4][5] Roos har spelat in många skivor, varav några med instrumental populärmusik under titeln Örongodis.[4] Han har gjort ett stort antal kyrkokonserter tillsammans med Putte Wickman.[5] På grund av en ögonsjukdom fick Roos allt större svårigheter att spela och den 16 november 2004 gav han sin sista stora konsert på Konserthuset i Stockholm.[5][6] I anslutning till den gjorde Torbjörn Lindqvist dokumentärfilmen Jag ser inte musiken längre, som sändes i SVT i augusti 2006.[7][8][9] Roos har dock fortsatt att göra vissa framträdanden, till exempel ett antal konserter hösten 2007 med Sanna Nielsen[10] och konserter i Ersta kyrka hösten 2015 och 2016.[11][12] Diskografi
KällorNoter
WebbkällorExterna länkar
|