Denna lista handlar om Frankerrikets drottningar fram till 987. För de franska drottningarna från och med 987, se lista över Frankrikes regentgemåler.

Det här är en lista över frankiska drottningar. Listan innehåller de personer som var drottningar i Frankerriket, i egenskap av gemål till kungen, från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket på 400-talet, till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och kungarna istället blev kungar av Frankrike och deras gemåler därmed Frankrikes drottningar.

Eftersom den frankiska lagen alltid krävde att regenten skulle vara manlig har det aldrig funnits någon regerande frankisk drottning, även om vissa kvinnor har styrt som förmyndarregenter. Liksom med de frankiska kungarna är det lite problematiskt att göra en uppställning över de frankiska drottningarna, eftersom riket, enligt gammal germansk sed, ofta delades mellan en härskares söner vid hans död men så småningom förenades och drottningarna följde sina gemålers riken. En annan försvårande omständighet är bruket av polygami i det frankiska samhället, vilket ibland gör det osäkert vem som har varit konkubin, älskarinna, mäträss eller lagvigd hustru. De flesta av de tidiga merovingiska drottningarna är dessutom bara namn – nästan ingenting är med säkerhet känt om dem.

Listan följer listan över de frankiska kungarna i så stor utsträckning som möjligt och listar deras gemåler, från Chlodios första hustru Basina av Thüringen på 400-talet, till Ludvig Lättingens hustru Adelaide av Anjou i slutet av 900-talet. Liksom listan över regenterna följs den av lista över Frankrikes regentgemåler från och med 987. Liksom kungarnas titel ”Frankernas konung” försvann gradvis under 1100- och 1200-talen gjorde drottningarnas ”Frankernas drottning” detsamma under samma period. Även om den sista som bar denna titel var Ludvig den heliges drottning Margareta av Provence och den användes sista gången 1237 går listan alltså bara fram till 900-talets slut.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Basina av Thüringen Basine		Chlodio	Okänt	Okänt		Okänt
Hildegund av Kolonien Hildegund de Colone			399	Okänt		Omkring 445, 447, 448 eller 449 makens död
Basina av Thüringen Basine de Thuringe		Childerik I	Omkring 438 dotter till Basin av Thüringen och Basina av Sachsen	Omkring 465		481 eller 482 makens död	491
Evochildis Evochildis		Klodvig I	462 möjligen dotter till en frankisk-rhensk prinsessa	484		Okänt	510
Clotilda av Burgund eller Sankta Clotilda Clotilde de Burgondie eller Sainte Clotilde			475 dotter till kung Chilperik II av Burgund	493		509 då hon istället blev alla frankers drottning
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Klodvig I enade alla frankiska småkungadömen och det mesta av det romerska Gallien under sitt styre. Han erövrade Soissons från den romerske generalen Syagrius och det visigotiska kungariket Toulouse. Så småningom tog han säte i Paris, som tillsammans med Soissons, Reims, Metz och Orléans blev huvudresidens för den merovingiska kungaätten.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Clotilda av Burgund eller Sankta Clotilda Clotilde de Burgondie eller Sainte Clotilde		Klodvig I			509 alla frankers drottning vid makens trontillträde	27 november 511 makens död	545 i klostret i Saint-Martin de Tours
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Efter Klodvigs död delades riket mellan hans fyra söner och deras gemåler blev drottningar över de olika delarna.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Soissons
Guntheuka Gondioque		Chlothar I	Omkring 495 dotter till kung Godomar av Burgund	Omkring 524		532
Radegunda Radegonde			Omkring 520 dotter till kung Berthar av Thüringen	Omkring 532		Omkring 532 förskjuten av sin make	13 augusti 587
Ingunda Ingonde			Omkring 499 dotter till kung Baderik av Thüringen	Omkring 532		Omkring 546
Waldrada Vuldetrade			531 dotter till lombardernas kung Wacho	Omkring 555		555 äktenskapet med Chlothar I upplöst	572
Arnegunda Arégonde			Omkring 515 dotter till kung Baderic av Thüringen	Okänt	Omkring 555	13 december 558 då maken blev kung över alla franker och hon därmed drottning över dem	573
Då Chlothar I var ensam kvar av sina bröder den 13 december 558 uppgick Soissons i Frankerriket och därmed blev också hans gemål frankernas drottning.
Paris
Ultrogota Ultrogothe		Childebert I	Omkring 510	Okänt	27 november 511 makens trontillträde	13 december 558 makens död	Omkring 567
Vid Childebert I:s död togs hans del av riket över av hans bror Chlothar I och blev åter en del av Frankerriket. Ultrogota blev änka och avled några år senare.
Orléans
Guntheuka Gondioque		Chlodomer	Omkring 495 dotter till kung Godomar av Burgund	514 eller 521		25 juni 524 makens död
Vid Chlodomers död togs hans del av riket över av hans bror Childebert I och blev en del av Parisriket. Guntheuka gifte då om sig med Chlothar I av Soissons.
Reims
Eustera Eustère		Theoderik I	488 dotter till den visigotiske kungen Alarik II	511		Okänt	521
Sauvegota Suavegotha			495 eller 496 dotter till kung Sigismund av Burgund och Ostrogota	516 eller 517		534 makens död
Wisigardis Wisigarde		Theodebert I	Okänt dotter till lombardernas kung Wacho	Okänt	534 makens trontillträde	Okänt	Okänt
Deuteria Deoteria			Okänt	Okänt	Okänt	548 makens död	Okänt
Waldrada Wuldetrade		Theodebald I	531 dotter till lombardernas kung Wacho	Okänt	548(?) makens trontillträde	555 makens död	572
Vid Theodebald I:s död togs hans del av riket över av hans faders farbror Chlothar I och blev en del av Soissonsriket. Waldrada gifte då om sig med Chlothar I, men äktenskapet upplöstes samma år.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Vid de olika kungarnas död togs deras riken så småningom över av deras bröder vilket ledde till att Chlothar I 558 var den ende kvarvarande regenten och då åter blev kung över alla franker. Hans gemål Arnegunda blev därmed drottning över dem.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Arnegunda Arégonde		Chlothar I	Omkring 515 dotter till kung Baderic av Thüringen	Okänt	13 december 558 makens trontillträde	29 november eller 31 december 561 makens död	573
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Efter Chlothar I:s död delades riket på nytt mellan hans fyra söner. Huvudsätena för de fyra rikena blev åter Soissons, Paris, Orléans och Reims. Sedan Paris härskare Charibert I snart hade dött kom Parisriket att skifta hand mellan de olika övriga härskarna, innan det helt övertogs av Soissons. De återstående tre rikena blev så småningom de tre rikena Neustrien i väster (Soissons), Burgund i mitten (Orléans) och Austrasien i öster (Reims).

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Soissons (så småningom Neustrien)
Audovera Audovère		Chilperik I	Omkring 530	Okänt	Okänt	Före 567	Omkring 580 i Le Mans (mördad)
Fredegund Frédégonde			Omkring 545 i Montdidier i Somme	Okänt	Okänt	September 584 makens död	8 december 597 i Paris
Adaltrudis Haldetrud		Chlothar II	Okänt	Tidigast omkring 598		Troligtvis före 613, möjligtvis 602(?)
Den 10 oktober 613 var regenterna över alla de andra frankiska rikena döda och besegrade och Chlothar II hade tagit över dem. Därmed blev hans båda följande gemåler drottningar över hela Frankerriket.
Paris
Ingoberga Ingeberge		Charibert I	Omkring 519	Okänt		Troligtvis före 565 bortjagad från hovet på grund av en skandal	Omkring 589 i Tours
Merofledis Méroflède			Okänt syster till Marcoveifa	Okänt (möjligen endast älskarinna)		Okänt
Marcoveifa Marcowefa			Okänt syster till Merofledis	Okänt (möjligen endast älskarinna)		Okänt
Theodechildis Théodechilde			Okänt	566		567 makens död	Okänt
Efter Charibert I:s död övertogs Parisriket i olika omgångar av regenterna i de andra, omkringliggande rikena och Theodechildis blev änka. I mars 596 togs det slutligen över av Chlothar II, som 613 blev kung över hela Frankerriket.
Orléans (så småningom Burgund)
Veneranda Vénérande		Gunthchramn	Okänt	Okänt möjligen endast älskarinna		Okänt	Okänt
Markatrudis Marcatrude			Okänt	Okänt		565 när maken lät upplösa äktenskapet	Okänt
Austregilda Austregilde			Okänt	Okänt		580
Vid Austregildas död gifte Guntchramn inte om sig och vid hans död 592 övertogs hans rike (som då även innefattade Paris) av hans brorson Childebert II av Reims. Vid dennes död 596 tog Chlothar II av Soissons över Paris-delen, medan Orléans-riket återigen fick sin egen regent i Theoderik II.
Ermenberga Ermenberge		Theoderik II	Okänt dotter till visigoternas kung Witterik	Möjligen 606		Okänt
Året innan Theoderik II:s död (612) avled Theodebert II av Reims och Theoderik II tog då även över det riket. Om Ermenberga då fortfarande var vid liv blev hon därmed även drottning av Reims, men vid Theoderik II avled året därpå (613) blev hon i så fall änka. Eftersom han efterträddes av sin son Sigibert II, som då endast var 11 år gammal och blev mördad senare samma år var han aldrig gift och Orléans och Reims fick ingen ny drottning. Vid hans död togs hans riken över av Chlothar II, som då redan hade tagit över Paris och därmed återigen enade hela Frankerriket.
Reims (så småningom Austrasien)
Brunhilde Brunehaut		Sigibert I	Omkring 547 i Spanien dotter till den visigotiske kungen Athanagild och hans drottning Gosuinda	Våren 566 i Metz		December 575 makens död	613 avrättad i Renève
Faileuba Faileube		Childebert II	Okänt	Okänt		Mars 596 förgiftad tillsammans med maken
Bilihildis Bilichilde		Theodebert II	Okänt	Okänt	Efter mars 596	610 mördad
Tichildis Théodechilde			Okänt	Tidigast 610		612 makens död	613
Vid Theodebert II:s död 612 blev Tichildis änka, men avled året därpå. Riket övertogs av kungarna av Orléans, men den 10 oktober 613 enade Chlothar II hela Frankerriket kortvarigt.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Chlothar II tog så småningom över alla de tre övriga rikena och vid Sigibert II:s död 613 var han den ende återstående härskaren. Därmed blev han då kung över alla franker och hans andra gemål Bertrudis blev därigenom (eller ett tag därefter) alla frankers drottning. Redan 623 delades riket emellertid ånyo, då han utnämnde sin son Dagobert I till kung av Austrasien som tack för detta rikes hjälp vid hans enande av Frankerriket. Hans gemål Gomatrudis blev därmed drottning av Austrasien, men Chlothar II behöll dock titeln som kung över alla franker, vilket gjorde att hans gemåler behöll motsvarande kvinnliga titel.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Bertrudis Bertrude		Chlothar II	Okänt	Okänt	Tidigast 10 oktober 613 makens tillträde som kung över alla franker	Omkring 619
Sichildis Sichilde			Okänt	Tidigast omkring 619 efter Bertrudis död		623 vid Frankerrikets delning mellan maken och hans son
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

623 blev Dagobert I kung av Austrasien och hans gemål Gomatrudis blev därmed drottning över området. Vid hans faders död 629 övertog han styret över resten av Frankerriket. Samtidigt utnämnde han dock sin bror Charibert II till kung av Akvitanien och hans gemål Fulberta blev drottning där. Efter sonen Chilperiks död 632 enades riket på nytt under Dagoberts styre.

Vid Chlothar II:s död 629 blev Dagobert I kung över hela riket, men utnämnde direkt sin bror Charibert II till kung av Akvitanien. Denne efterträddes 632 av sin son Chilperik, som dock dog redan samma år. Då blev Dagobert på nytt kung över hela riket. Deras gemåler följde dem naturligtvis som drottningar.

Charibert II efterträddes vid sin död 8 april 632 som kung av Akvitanien av sin son Chilperik. Denne var dock född samma år, så han var högst några månader gammal vid trontillträdet och blev dessutom mördad på Dagobert I:s order senare samma år. Eftersom han inte ens blev ett år gammal var han aldrig gift. Vid hans död blev hans farbror Dagobert I återigen kung över hela Frankerriket till dess att han 634 delade riket på nytt.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Nantechildis Nantechilde		Dagobert I	Någon gång mellan 608 och 610	633		634 makens tronbyte
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

634 utnämnde Dagobert I sin son Sigibert III till kung av Austrasien. Själv var han fortsatt kung av Neustrien och Burgund till sin död 639. Delningen fortsatte sedan i ytterligare 40 år, innan riket på nytt enades 679. Mellan Nantechildis och Wulfegundis hade Dagobert I ytterligare en kvinna vid namn Ragentrudis, men hon var bara hans älskarinna och aldrig drottning, eftersom de inte var gifta.

Neustrien & Burgund								Austrasien
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död
Nantechildis Nantechilde		Dagobert I		633	634 makens tronbyte	642		Chimnechildis Chimnechilde		Sigibert III	Okänt	Efter makens trontillträde 634		Senast 1 februari 656 makens död	Okänt
Wulfegundis Wulfégonde			Okänt	Okänt		Okänt
Bertechildis Berchilde			Okänt	Okänt		Senast 19 januari 639 vid makens död	Okänt
Balthild Bathilde		Klodvig II	Omkring 630	Okänt, möjligen 649		31 oktober 657 makens död	30 januari 680 i Chelles
								Vid Sigibert III:s död övertogs Austrasien av hans (troligtvis) adoptivson Childebert den adopterade, men han var bara sex år vid trontillträdet och tolv år när han dog 662, så han var aldrig gift. Efter hans död övertogs riket av Chlothar III, som tillfälligt alltså blev kung över hela Frankerriket. Redan samma år överlämnade han dock riket till sin bror Childerik II.
Vid Klodvig II:s död övertogs riket av hans och Balthilds son Chlothar III. Denne var vid trontillträdet omkring fem år och gifte sig aldrig under sin regeringstid. 673 avled han vid 21 års ålder och hans rike övertogs av Childerik II av Austrasien, som 673–675 alltså var kung över hela Frankerriket. Vid hans död 675 delades riket på nytt mellan Theoderik III (son till Klodvig II och Balthild) och Klodvig III, som antingen var dennes bror eller son.
								Bilichildis Bilichilde		Childerik II	Omkring 654 dotter till Sigibert III och Himnechildis	Slutet av 662		675
Chrotildis Clotilde		Theoderik III	Okänt	Okänt	Tidigast 675 makens trontillträde	23 december 679 makens tronbyte		Efter Childerik II:s död 675 övertogs Austrasien i tur och ordning av Klodvig III och Dagobert II, som aldrig var gifta (Klodvig var fem år vid sitt trontillträde och sex år vid sin död). Därför hade Austrasien ingen drottning mellan 675 och 679, då Frankerriket på nytt enades under Theoderik III.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död
Neustrien & Burgund								Austrasien

Theoderik III erkändes 679 som kung över alla franker. Därefter förblev riket enat fram till 715, då det tillfälligt delades; Chilperik II tog över tronen efter sin far Dagobert III, samtidigt som Chlothar IV utropade sig till kung av Austrasien.

Theoderik III:s tre efterträdare (Klodvig IV, Childebert III och Dagobert III) var alla kungar över hela Frankerriket, men ingen av dem var gifta, så efter Chrotildis död hade riket ingen drottning. Vid Dagobert III:s död 31 december 715 delades riket mellan Chilperik II, som fick Neustrien och Burgund, och Chlothar IV, som fick Austrasien. Inte heller dessa hade några gemåler, så när Chlothar IV avled 719 och Chilperik II på nytt enade riket stod det fortfarande utan drottning. Efterföljaren Theoderik IV var också ogift och efter hans regeringstid (721–737) följde dessutom sex år då riket stod utan kung. Den siste merovingiske kungen var Childerik III, som regerade 743–751, också han ogift. I november 751 blev han avsatt av Pippin den lille, som blev den förste karolingiske kungen.

Karolingerna var ursprungligen maior domus (rikshovmästare) under merovingerna, men kom till makten då Childerik III avsattes och Pippin den lille kröntes till kung av påven Zacharias i mars 752. Vid Pippins död 768 delades riket mellan hans båda söner Karloman och Karl.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Bertrada av Laon Bertrade de Laon		Pippin den lille	Omkring 720 i Samoussy dotter till okänd far och Caribert av Laon	741, 743 eller 744	November 751 makens trontillträde	24 september 768 makens död	12 juli 783 i Choisy-au-Bac
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Vid Pippin den lilles död 768 delades riket mellan hans söner Karloman och Karl. Karloman avled dock redan 771, varvid Karl tog över hans delar och därmed åter enade riket.

Vid Karloman I:s död 771 övertogs hans del av riket av brodern Karl den store, som därmed ånyo enade det. Det förblev sedan enat fram till 843, då det delades i tre delar genom fördraget i Verdun. 800 kröntes Karl den store också till romersk kejsare av påven. Med denna handling ville man försöka återupprätta det romerska riket, men efter delningen 843 var det den östra delen, som titeln kom att kvarstå i och så småningom utvecklas till att bli tysk-romersk kejsare över det tysk-romerska riket. Den västra delen kom sedermera att bli Frankrike, medan den mittersta så småningom delades mellan dem.

Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Hildegard av Vinzgouw Hildegarde de Vintzgau		Karl den store	758 dotter till kung Gerald I av Vinzgouw och Emma av Alemanien	771	4 december 771 makens trontillträde	30 april 783 i Thionville
Fastrada Fastrade de Franconie			Omkring 765 dotter till greve Rudolf III av Frankonien och Aeda av Bayern	Oktober 783 i Worms		10 augusti 794 i Frankfurt am Main
Luitgard av Sundgau Luitgarde d'Alémanie			Omkring 776 dotter till hertig Luitfrid II av Sundgau och Hiltrude de Wormsgau	Omkring slutet av 794		4 juni 800 i Tours
Ermengard av Hesbaye Ermengarde de Hesbaye		Ludvig den fromme	Omkring 778 dotter till greve Ingramm av Hesbaye	Omkring 794	11 september 813 då maken blev medregent till Karl den store 28 januari 814 ensam frankisk drottning och tysk-romersk kejsarinna då maken blev ensam regent vid Karl den stores död	3 oktober 818 i Angers
Judith av Bayern Judith de Bavière			Omkring 805 dotter till greve Welf I	Februari 819		20 juni 840 makens död	19 april 843
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Ludvig den fromme lät genomföra många delningar av sitt kejsardöme under sin livstid. Den sista delningen, genomförd i Worms 838, gjorde Karl den skallige till tronarvinge i väst, inklusive Akvitanien, och Lothar till tronarvinge i öst, inklusive Italien, men exklusive Bayern, som lämnades till Ludvig den tyske. Efter kejsarens död 840 utbröt dock ett inbördeskrig i riket, vilket varade i tre år. Det frankiska kungariket delades sedan genom fördraget i Verdun 843. Lothar fick behålla sin kejsartitel och sitt kungadöme i Italien samt fick överta det nyskapade kungariket Mellanfrankiska riket, en landkorridor från Italien till Nordsjön, vilket inkluderade Nederländerna, Rhenlandet (inklusive Aachen), Burgund och Provence. Karl bekräftades i Akvitanien, där Pippin I:s son Pippin II var motkonung mot honom, och erhöll Västfrankiska riket (nuvarande Frankrike), landområdena väster om Lothars rike. Ludvig den tyske bekräftades i Bayern och erhöll Östfrankiska riket (nuvarande Tyskland), landområdena öster om Lothars rike. Kejsartiteln kom att växla mellan de olika rikena innan den i mitten av 900-talet stannade i det Östfrankiska riket, som sedermera blev Tysk-romerska riket.

Namn Svenska · Modern franska		Bild		Gift med		Födelse		Giftermål		Blev regentgemål		Upphörde att vara regentgemål		Död		Källor
Mellanfrankiska riket (Lotharingia)
Ermengarde av Tours Ermengarde de Tours				Lothar I		804 i Alsace dotter till greve Hugo III av Tours		15 oktober 821 tysk-romersk kejsarinna, då maken hade blivit Ludvig den frommes medkejsare 817 11 augusti 843 drottning av Mellanfrankiska riket genom fördraget i Verdun				20 mars 851
Efter Lothar I:s död delades hans rike mellan hans tre söner. Denna delning kom att bestå och Mellanfrankiska riket återförenades inte.
Ludvig II blev kung av Italien redan 839 och vid faderns död 855 blev han också tysk-romersk kejsare och behöll båda titlarna till sin död. När han 851 gifte sig med Engelberga blev hon därmed Italiens drottning och 855 tysk-romersk kejsarinna. Vid makens död 875 blev hon änka och mot slutet av sitt liv abbedissa (hon avled omkring 900).						Vid faderns död fick Lothar II norra halvan av riket, som efter honom kom att kallas Lothringen. Han blev hertig av Lothringen och ungefär samtidigt gifte han sig med Teutberga, som blev hertiginna.						Den tredje sonen Karl övertog södra halvan av riket utom Italien, inklusive Provence och Burgund. Han blev kung av Burgund, men förblev ogift.
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor
Västfrankiska riket (sedermera Frankrike)									Östfrankiska riket (sedermera Tysk-romerska riket)
Ermentrude av Orléans Ermentrude d’Orléans		Karl den skallige	27 september 823 dotter till Odo av Orléans och Engeltrude av Paris	14 december 842	11 augusti 843 makens trontillträde	6 oktober 869 separerad men ej skild från maken 867, efter att han hade avrättat hennes bror efter ett uppror			Emma av Altdorf Emma de Bavière		Ludvig den tyske	Omkring 808 dotter till greve Welf I och Hedvig av Bayern	827	11 augusti 843 makens trontillträde	31 augusti 876 i Regensburg
Richilde av Provence Richilde d'Ardennes			Omkring 845	22 januari 870		6 oktober 877 makens död	2 juni 910
									Vid Ludvig den tyskes död 876 delades hans rike mellan hans tre söner, men redan 882 hade det återigen förenats under den yngste, Karl den tjocke.
Adelaide av Paris Adélaïde de Frioul		Ludvig den stammande	Mellan 855 och 860	875	6 oktober 877 makens trontillträde	10 april 879 makens död	18 november mellan 898 och 901
Ludvig den stammandes båda samregerande söner Ludvig III och Karloman II var båda under 20 år, när de dog (882 respektive 884) och var aldrig gifta. Vid den senares död övertogs Västfrankiska riket av deras fars kusin Karl den tjocke, som i tre år därmed återförenade hela det Frankiska riket, innan han 887 blev avsatt i öster av sin brorson Arnulf av Kärnten.									Karloman hade 864 blivit sin fars medregent i Bayern och 877 även kung av Italien. Redan 879 fick han överlämna den italienska kungakronan till brodern Karl den tjocke och 880 dog han. Han gifte sig aldrig, så Bayern och Italien hade vid denna tid ingen drottning.			Ludvig den yngre blev kung av Sachsen, Franken och Thüringen och 880 även kung av Bayern efter Karloman. Från bröllopet den 29 november 874 till hans död 20 januari 882 var hans gemål Liutgard av Sachsen därmed drottning över dessa områden.			Vid faderns död blev den tredje brodern Karl den tjocke kung av Schwaben, Alemannien och Raetien. 879 tog han även över Italien från brodern Karloman och när brodern Ludvig den yngre dog 882 tog han även över resten av Östfrankiska riket. Hans gemål Rikardis blev därmed drottning över samma områden och även tysk-romersk kejsarinna, när Karl blev tysk-romersk kejsare 881.
									Rikardis Richarde de Souabe		Karl den tjocke	Mellan 840 och 843 dotter till Erchanger av Schwaben	862	20 januari 882 makens tillträde som kung av hela Östfrankiska riket	November 887 makens avsättning	18 september 896
Från december 884 till november 887 var Karl den tjocke alltså kung av både det Väst- och Östfrankiska riket och därmed var Rikardis alltså drottningen över områdena. I november 887 blev Karl avsatt i öster, men han förblev kung (och Rikardis därmed drottning) i väster till sin död 13 januari 888.
Theodrata av Troyes Théodérade de Troyes		Odo	868	21 januari 891 eller 892		1 januari 898 makens död	903		Uta Oda		Arnulf av Kärnten	Omkring 874	Okänt	Tidigast i november 887 makens trontillträde	8 december 899 makens död	Före 903
Frederuna Frédérune		Karl den enfaldige	Omkring 885 eller 887	16 april 907		10 februari 917			Arnulf av Kärnten efterträddes av Ludvig barnet, som förblev ogift. Han blev också den siste frankiske kungen av Östfrankiska riket och efter honom följde Konrad I och de ottonska kungarna, som blev kungar av Tyskland.
Eadgifu av Wessex Edwige de Wessex			902 eller 903	919		30 juni 922 makens avsättning	26 september något år efter 951 eller 955
Västfrankiska riket (sedermera Frankrike)									Östfrankiska riket (sedermera Tysk-romerska riket)|}
Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor	Namn Svenska · Modern franska	Bild	Gift med	Födelse	Giftermål	Blev regentgemål	Upphörde att vara regentgemål	Död	Källor

Efter Ludvig barnets död 911 var Västfrankiska riket det enda kvarvarande riket, som styrdes av frankiska kungar, fortfarande av den karolingiska ätten (även om Odo, Robert I och Rudolf var av den konkurrerande robertingska ätten). Karolingerna förblev på tronen fram till 987, då Hugo Capet blev den förste kungen av den capetingska ätten och den förste kungen av Frankrike. Dessa regenters gemåler var likaså de sista frankiska drottningarna och Hugo Capets gemål Adelheid av Akvitanien blev den första drottningen av Frankrike.

Efter Ludvig lättingens död utsågs hans farbror Karl av nedre Lothringen till regent, men kyrkan framförde istället Hugo Capet som kandidat, då denne både var av kungligt blod och hade visat sig vara en skicklig militär. Därmed tog Hugo över tronen som den förste Capetingern och den förste kungen av Frankrike. I och med detta blev hans gemål Adelheid av Akvitanien den första drottningen av Frankrike.

• Lista över Frankrikes regentgemåler
• Lista över frankiska kungar
• Frankrikes historia