Lundos landskap domineras av åkrar, genomskurna av Aura å och dess största biflod Savijoki. Aura å har tre betydande forsar i Lundo: Nautelankoski, Vierunkoski och Vääntelänkoski. Stadens högsta punkt är Hyypiövuori, som reser sig till en höjd av 90 meter.
I Tarvasjoki-området, som blev en del av Lundo år 2015, rinner Pemar å och dess största biflod, Tarvasjoki.
Lundos enda Natura-område, Nautelankoski, är ett stort forsområde där man hittar olika naturskogstyper, som flodstrandsskogar och ängar.
Stadsdelar
Lundo stad är indelad i sju stadsdelar. Stadsdelarna omfattar hela Lundo stads område.
Enligt arkeologiska utgrävningar har Lundo varit bebott sedan sten- och bronsåldern. Lundos Vanhalinna är en av Finlands fornborgar. Flera föremål från järnåldern och medeltiden har hittats runt Vanhalinna.
Lundo omnämns i skriftliga källor för första gången år 1331. Dokumenten nämner Petrus som Lundo församlingskyrkoherde. Därför har man beslutat att räkna år 1331 som Lundos grundningsår.
I juni 2014 beslöt statsrådet att Tarvasjoki kommun skulle sammanslås med Lundo. Kommunsammanslagningen trädde i kraft i januari 2015.[3]
I maj 2022 beslutade Lundos kommunfullmäktige att kommunen kommer att ändra sin status till en stad.[6]
Ekonomi
År 2016 betalade Lundo Sparbank, I.S. Mäkinen Oy som tillverkar inredningar för kryssningsfartyg och Carrus Delta som tillverkar karosser för bussar mest företagsskatt.
Sevärdheter i Lundo är den medeltida Lundo kyrka, Vanhalinna fornborg och gårdsmuseum, forsen Nautelankoski med kvarnmuseum, naturstig och Lauri Nautelas museum, Littois klädesfabrik samt Vanhalinnantie som är en del av Tavastlands oxväg. I Lundo finns också djurparken Zoolandia.
