En av de första ADCAP-torpederna med de olika sektionerna i olika färg. Svart = målsökare och styrsystem, grön (främre) = stridsladdning, orange = bränsletank, röd = wiretrumma, grön (bakre) = motor.
År 1960 påbörjade USA:s flotta en studie av en ny tung torped under arbetsnamnet EX 10. Hittills hade USA bara haft en torped kapabel att slå ut djupgående atomubåtar; Den kärnvapenladdadeMark 45 ASTOR. Den torped som dittills hade varit huvudvapnet mot andra ubåtar, Mark 37, var för långsam för att hinna upp atomubåtar. Man insåg att det var viktigt att utveckla en konventionell torped som var snabb och djupgående nog att kunna slå ut sådana mål. Westinghouse och Clevite kontrakterades för att konstruera och tillverka var sin prototyp. Den största skillnaden var att Westinghouses torped drevs av en Sunstrand gasturbin medan Clevites torped drevs av en kammotor. Turbinen var tystare, men kammotorn var effektivare, i synnerhet på stora djup. År 1971 skrevs ett produktionskontrakt med Clevite (sedermera Gould Electronics) om serieproduktion och 1972 började de första torpederna levereras till flottan.
De första modellerna av Mark 48 bedömdes ha fullgod kapacitet mot ytfartyg och ubåtar, även snabba atomubåtar, men när Projekt 705 Lira och Projekt 661 Antjar blev kända uppstod snabbt behovet av en torped med ännu bättre kapacitet, framför allt större maxdjup. År 1975 utfärdade flottan en ny kravspec. Resultatet blev Mark 48 ADCAP som i princip var en helt ny torped. Förutom starkare skrov och starkare motor så byttes hela styrsystemet ut mot ett digitalt styrsystem. Även andra förändringar gjordes som att trumman för styrtråden flyttades till akter om bränsletanken. Mark 48 ADCAP började produceras 1989.
Mark 48 var ett pålitligt och effektivt vapen. Dess största nackdel var att den var bullrig, något som åtgärdades i och med modellen Mod 6. Den modellen fick också en mer avancerad målsökare och möjlighet att uppdatera mjukvaran på plats i ubåten. Mod 6 började produceras 1997.
Konstruktion
Mark 48 drivs av en fyrcylindrig axiell kammotor på 500 hk. Bränslet är Ottobränsle 2 som är ett enkomponentsbränsle som kan förbrännas utan luft. Motorn driver två kontraroterade propellrar. Torpeden är wirestyrd vilket betyder att den har en trumma med stålwire som släpps ut bakom torpeden. Ubåten kan styra torpeden genom att skicka styrsignaler genom wiren. Sedan Mod 3 kan torpeden även skicka sonardata tillbaka till ubåten. Målsökaren är en sonar med en räckvidd på mellan 1 400 meter (Mod 1) och 3 600 meter (MODS ADCAP). Topeden har både anslagsrör och magnetiskt zonrör.
