Leksaksborg i masonit från 1950-taletEn 3,4 mm masonitskiva, framsidanEn 3,4 mm masonitskiva, baksidan
Masonit, en generisk term med ursprung i varumärket Masonite, är en form av träfiberskiva. Till skillnad från spånskiva används inget tillfört lim, utan vid tillverkningen expanderas trämassan genom att under högt tryck ånga träfibrerna och sedan spruta ut dem i normalt lufttryck, innan de pressas ihop till skivor med träets eget lim, lignin, som bindemedel.
Historik
Tillverkningsprocessen för masonit uppfanns 1924 av Thomas Edisons chefsingenjör William H. Mason, som först försökt, och misslyckats med, att tillverka papper av restflis. Ett par år senare startade Mason produktion i USA och licensierade produktionsrätt till företag i olika delar av världen med så stora inbördes geografiska avstånd att de inte skulle konkurrera med varandra. Ett sågverk i Rundvik hade vid den tiden den i Stockholm verkande grosshandlaren Carl Wikström som huvudägare. Denne blev först i världen, i konkurrens med andra industrimän, att ingå licensavtal med Mason för firma P Wikström Jr:s räkning. Genom Nordmalings Ångsåg AB uppförde Rundviksverken i norra Ångermanland 1928–29 den första masonitfabriken i Europa. Materialet fick sitt svenska genombrott vid Stockholmsutställningen 1930,[1][2] och kort tid därefter tillverkades möbler, inredning, hus och båtar gjorda av masonit. Dessutom såldes många ritningar och byggsatser för hemmabyggen i masonit.
Tillverkning
Masonit tillverkades i Rundvikfabriken i Västerbotten, så småningom under företagsnamnet Masonite AB. Boardfabriken sysselsatte omkring 90 personer och omsatte omkring 100 miljoner kronor per år. Företaget begärde sig i konkurs den 5 april 2011. Masonite AB var den enda producenten i Europa som använde sig av Masons tillverkningsprocess. Masonite AB köptes 2006 av den norska koncernen Byggma ASA. I maj 2012 packades fabriken ihop och skickades till Thailand.[3]
