Norges flygvapen
Norges flygvapen (norska: Luftforsvaret) är den yngsta försvarsgrenen i Norge och grundades 1944. I fredstid förfogar flygvapnet över runt 7 200 man, efter mobilisering uppgår den siffran till 20 000 soldater. HistoriaMilitära flygningar påbörjades 1912. Det första flygplanet finansierades genom donationer från allmänheten och flögs av en ubåtsofficer. Fram till början av 1940-talet var de flesta flygplanen, vilka då tillhörde Marinens flyvåpen eller Hærens flyvåpen, av inhemsk design. Enbart några få månader innan den tyska invasionen av Norge 1940 köptes det dock in flygplan av utländska modeller, såsom tolv Gloster Gladiator jaktflygplan och sex Heinkel He 115. Därutöver hade ett stort antal flygplan beställts från USA, men dessa hann inte levereras före ockupationen. Flygvapnet grundades av Norges exilregering i London genom ett kungligt dekret den 10 november 1944. Det hade föregåtts av flera års utredningar och strider mellan armén och marinen som både hade egna flygvapen. De två enheterna utbildades tillsammans, under var sin chef, i Lille Norge i Toronto i Kanada och fick så småningom en gemensam ledning. Admiral Hjalmar Riiser-Larsen utnämndes till chef för det nya vapenslaget.[1] Organisation och flygande materielNorges flygvapen är indelat i sex flygflottiljer. Dessa är uppdelade i totalt tolv skvadroner och två luftvärnsbataljoner på sju baser vid Andøya, Bardufoss, Bodø, Gardermoen, Rygge, Sola och Ørland. Ytterligare finns det två kontrollcentrum vid Gråkallen och Mågerø, samt två träningsbaser vid Kjevik och Trondheim. Totalt har Norges flygvapen:
BildgalleriMilitära graderSe även
ReferenserNoter
Externa länkar
|