Nyzeeländsk spenat

	Nyzeeländsk spenat
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Kärlväxter; Tracheophyta
Klass	Tvåhjärtbladiga blomväxter; Magnoliopsida
Ordning	Nejlikordningen; Caryophyllales
Familj	Isörtsväxter; Aizoaceae
Släkte	Tetragonior; Tetragonia
Art	Nyzeeländsk spenat; Tetragonia tetragonoides
Vetenskapligt namn
	§ Tetragonia tetragonoides
Auktor	(Pallas) O. Kuntze
Synonymer
	Tetragonia strongylocarpa (Endl.) W. R. B. Oliv.; Tetragonia striata Larranaga; Tetragonia quadricornis Stokes; Tetragonia japonica Thunb.; Tetragonia japonica C.P. Thunberg ex A. Murray; Tetragonia inermis F. Muell.; Tetragonia implexicoma var. chathamica F. Muell.; Tetragonia expansa var. strongylocarpa ; Tetragonia expansa Murray; Tetragonia cornuta Gaertn.; Tetragonia borealis Batt. & Trabut; Demidovia tetragonoides Pallas

Nyzeeländsk spenat (Tetragonia tetragonoides)^[1] är en perenn ört i släktet tetragonior och familjen isörtsväxter.^[2]^[3] Den beskrevs av Peter Simon Pallas och fick sitt nu gällande namn av Otto Kuntze. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[2]

Utbredning

Nyzeeländsk spenat är inhemsk längs den asiatiska Stillahavskusten från Koreahalvön till Vietnam, samt i Australien och på Nya Zeeland,^[4] där kapten James Cook upptäckte den 1771 och tog med den hem till Europa.^[5] Den odlas som bladgrönsak i stora delar av världen, och har naturaliserats på många platser utanför sitt ursprungliga utbredningsområde.^[4]

Beskrivning

Trots det svenska trivialnamnet är nyzeeländsk spenat inte närmare släkt med vanlig spenat, utan tillhör familjen isörtsväxter (Aizoaceae). Den är flerårig i naturligt tillstånd, men brukar odlas som ettåring, särskilt i kallare klimat.^[5] Bladen är köttiga och triangelformade, och växten bildar en förgrenad, utbredd bladmatta. Den blommar sent med små, gula blommor.^[4]^[5]

Användning

Nyzeeländsk spenat är ätlig med en tydlig spenatsmak, och kan användas på samma sätt som spenat, både tillagad och färsk. Blad och skottspetsar kan skördas under hela säsongen, ända fram till sen höst. Den bildar inte nitrit lika lätt som den vanliga spenaten.^[5]

Källor

Tryckta källor

Andreasson, Johnny (2013). Runåbergs fröer: grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 13553448. ISBN 9789127134638

Noter

^ O. Kuntze, 1891 In: Revis. Gen. Pl. 1: 264
^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (27 januari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16887140. Läst 26 maj 2014.
^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 18 juli 2014.
^ [a b c] ”Tetragonia tetragonoides”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:364795-1. Läst 18 maj 2022.
^ [a b c d] Andreasson, s. 151.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Tetragonia tetragonioides.
Bilder & media

[C132-1] O. Kuntze, 1891 In: Revis. Gen. Pl. 1: 264

[COL-2] [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (27 januari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16887140. Läst 26 maj 2014.

[source-3] ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 18 juli 2014.

[powo-4] [a b c] ”Tetragonia tetragonoides”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:364795-1. Läst 18 maj 2022.

[runåberg-5] [a b c d] Andreasson, s. 151.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]