|
Händelser
Januari
Februari
- 1 februari
- Sveriges riksdag har allmänpolitisk debatt, där nya tidsgränser för inledande anföranden och repliker samt för indelningen i debattämnen införs, för att stärka Sveriges riksdags position i den allmänna debatten.[1]
- Iran uppmärksammar 10-årsminnet av Ayatollah Khomeinis återkomst 1979.[1]
- 3 februari – I Paraguay störtas president Alfredo Stroessner vid en blodig militärkupp ledd av general Andrés Rodríguez.[1]
- 6 februari – I Polen inleds samtal mellan regeringen och fackföreningen Solidaritet.[1]
- 7 februari – Svenska staten köper in Sagerska palatset från Sagerska stiftelsen för 45,5 miljoner SEK, avsedd som bostad för Sveriges statsminister.[1]
- 8 februari – Sveriges utrikesminister Sten Andersson inleder ett tredagarsbesök i Polen, under vilket bland annat ett avtal om gränsproblemen på Östersjön mellan de två staterna undertecknas.[1]
- 9 februari – USA:s president George H.W. Bush presenterar sin första statsbudget, vilken innebär miljardsatsningar mot AIDS och knark.[1]
- 11 februari – Sveriges statsminister Ingvar Carlsson inleder ett fyra dagar långt besök i Zimbabwe, vilket är hans första Afrikabesök som svensk statsminister.[1]
- 14 februari – På ett möte i El Salvador antas ett nytt fredsdokument för Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras och Nicaragua.[1]
- 15 februari – Kung Carl XVI Gustaf av Sverige uttalar sig, från ett statsbesök i Nya Zeeland, kritiskt till Norges säljakt, vilket leder till kritik mot lämpligheten i att han som svenskt statsöverhuvud uttalar sig politiskt.[1]
- 21 februari – I Tjeckoslovakien döms Václav Havel till nio månaders fängelse för "uppvigling" sedan han bland annat vid 20-årsminnet av Jan Palachs död den 15 januari ha försökt lägga blommor vid Václavplatsen i Prag.[1]
- 22 februari – Sveriges riksdag har utrikespolitisk debatt.[1]
- 23 februari – De samlade afghanska motståndsrörelsernas råd, Shuran, utser president och regering på ett möte i Pakistan.[1]
- 24 februari – Algeriet blir flerpartistat.[1]
- 25 februari – USA:s president George H.W. Bush inleder ett två dagar långt besök i Kina.[1]
- 27-28 februari – Venezuela drabbas av de våldsammaste upploppen på 30 år, och undantagstillstånd införs.[1]
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Val och folkomröstningar
Organisationshändelser
- 19 januari – Ungerns socialdemokratiska parti har i Budapest sitt första offentliga möte sedan Ungernrevolten 1956.[1]
- 14 april – Dzjumber Patiasjvilij avsätts som partichef för Georgiens kommunistiska parti.[1]
- 20 april – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti firar 100-årsjublileum i Stockholms Folkets hus.[1]
- 25 april – Genom "pensioneringar" genomför Michail Gorbatjov omfattande utrensningar i centralkommittén i Sovjetunionens kommunistiska parti.[1]
- 8 maj
- 15 maj – Miljöpartiet beslutar på kongressen i Falun att utreda miljöföljderna av en bro över Öresund.[1]
- 26 maj – Arabförbundet har toppmöte i Casablanca, och för första gången på 10 år deltar Egypten. Man är oeniga om inbördeskriget i Libanon.[1]
- 30 maj – NATO firar 40-årsjubileum med ett möte i Bryssel, och enas om att förhandla med Warszawapakten om nedrustningen av kortdistanskärnvapen.[1]
- 13 juni – I Nyslott klagar Nordens statsministrar i ett gemensamt uttalande mot Kina för kränkningen av mänskliga rättigheter.[1]
- 18 juni – Socialistinternationalen avslutar sin 18:e kongress i Stockholm. Willy Brandt väljs om som ordförande, och konflikten i Mellanöstern är på tapeten.[1]
- 24 juni - Reformvänlige Reszö Nyers utses till ny partipresident i Ungerns kommunistiska parti.[1]
- 27 juni - I Madrid enas EG om att skapa en valutaunion, samt fortsätta arbetet för en ekonomisk union.[1]
- 10 september - I Sverige uttalar VPK sitt stöd för Lars Werner, som bland annat påstås ha hög alkoholkonsumtion.[1]
- 20 september - Michail Gorbatjov genomför omfattande avsättningar inom toppen i Sovjetunionens kommunistiska parti.[1]
- 25 september – USA:s president George H.W. Bush jungfrutalar inför FN:s generalförsamling, och förklarar att USA är beredda att förstöra 80 % av sina kemiska vapen om Sovjetunionen går med på att göra samma sak.[1]
- 7 oktober - Ungerns kommunistiska parti upplöser på en kongress i Budapest sig självt, och blir Ungerns socialistiska parti.[1]
- 9 november - Deng Xiaoping avgår som ordförande för militärkommissionen i Kinas kommunistiska parti, och lämnar därmed sitt sista uppdrag.[1]
- 10 november - Bulgariens president sedan 1971, Todor Zjivkov, avgår som ordförande för Bulgariens kommunistiska parti, en position han innehaft sedan 1954.[1]
- 20 november – FN:s barnkonvention antas.[1]
- 24 november – Nicolae Ceaușescu väljs om som partiledare för Rumänska kommunistpartiet.[1]
- 4 december – Warszawapakten fördömer vid ett möte i Moskva invasionen av Tjeckoslovakien 1968.[1]
- 5 december – Margaret Thatcher väljs om som partiledare för Torypartiet i Storbritannien.[1]
- Okänt datum – Enhedslisten bildas i Danmark.
- 13 december - I Bulgarien upphäver kommunistpartiet sitt maktmonopol.[1]
- 20 december - Litauens kommunistiska parti beslutar att bryta med Sovjetunionens kommunistiska parti och bilda eget, fristående, parti.[1]
Födda
Avlidna
- 7 januari – Hirohito, 87, Japans kejsare sedan 1926.[1]
- 11 januari – José Bustamante y Rivero, Perus president 1945–1948.
- 23 april – Hamani Diori, Nigers förste president 1960–1974.
- 8 maj – John-Olof Persson, svensk socialdemokratisk politiker (död i flygolycka).[1]
- 3 juni – Ruhollah Khomeini, Irans högste ledare 1979–1989.
- 4 juni – Ayatollah Khomeini, 86, Irans andlige ledare.[1]
- 2 juli
- 6 juli – János Kádár, 77, Ungerns tidigare partiledare och president.[1]
- 16 augusti – Anton Nilson, 101, "Amaltheamannen".[1]
- 13 september – Gilles Andriamahazo, Madagaskars president 12 februari–15 juni 1975.
- 28 september – Ferdinand Marcos, 72, Filippinernas president 1965–1986.[1]
- 12 november – Dolores Ibarruri, spansk kommunist.[1]
- 13 november – Frans Josef II av Liechtenstein, 83, liechtensteinsk furste.[1]
- 22 november – René Moawad, Libanons president 5–22 november 1989. (dödad i sprängattentat)[1]
- 2 november – Gunnar Hedlund, 89, svensk politiker.[1]
- 26 november – Ahmed Abdallah, Komorernas förste president 6 juli–3 augusti 1975.
- 25 december – Nicolae Ceaușescu, Rumäniens president 1965–1989 (avrättad).[1]
Källor
Fotnoter
Externa länkar
|
