Arkeologiska fynd visar att platsen beboddes redan under yngre stenåldern. Under 600-talet flyttade slaviska grupper till trakten som senare byggde en befästning i detta område. Ortsnamnet Prenzlau är av västslaviskt ursprung och tros syfta på en bosättning för en person med namnet Premyslaw.[4] Vid slutet av 1100-talet anlände lågtyska kolonisatörer till orten, i samband med Ostsiedlung-perioden, och bosatte sig bredvid slaverna.
Prenzlau nämndes för första gången i skrift år 1187 och fick stadsrättigheter 1234 av hertig Barnim I av Pommern. Genom fördraget i Landin år 1250 inkluderades staden i markgrevskapet Brandenburg. Staden var en av de största i Brandenburg under medeltiden och ett viktigt handelscentrum, vilket avspeglas i stadens många medeltida kyrkor och resterna av den omfattande stadsmuren. Fram till trettioåriga kriget hade staden en blomstringstid, men på grund av kriget flydde många personer från regionen och många verksamheter lades ner.
Vid slutet av 1600-talet invandrade ett stort antal franska hugenotter och staden återhämtade sig. Staden var under 1700-talet en viktig garnisonsstad i Preussen. Nya näringar etablerade sig och stadsbebyggelsen tog fart.
Under andra världskriget förstördes nästan 85 procent av stadens yta. Efter kriget bebyggdes därför stora områden med prefabricerade flervåningshus, Plattenbauten. Av den medeltida bebyggelsen finns några portar i stadens ringmur och vissa av de medeltida kyrkorna kvar.
Befolkning
Befolkningsutvecklingen i de nuvarande gränserna (Blå linje: Befolkning—Prickade linjen: Jämförelse med utvecklingen av Brandenburg—Grå bakgrund: Period av Nazi styre—Röd bakgrund: Period av kommunistiskt styre)
Aktuella befolkningsutveckling (blå linjen) och prognoser (prickade linjen).
Prenzlau: Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränser[5]
^Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
^Fischer, Reinhard E. (2005). Die Ortsnamen der Länder Brandenburg und Berlin. Band 13 der Brandenburgischen Historischen Studien. be.bra Wissenschaft Verlag, Berlin-Brandenburg. sid. 113. ISBN 3-937233-30-X
