Randers

Randers
Stad
Det gamla rådhuset vid Rådhustorvet i Randers, med statyn av Niels Ebbesen.
Vapen
Slogan: Hvor søvejen møder de 13 landeveje.
Land	Danmark
Region	Region Midtjylland
Kommun	Randers kommun
Koordinater	56°27′N 10°3′Ö / 56.450°N 10.050°Ö / 56.450; 10.050
Area
- tätort	32,2 km²[1]
Folkmängd
- tätort	62 563 (1 jan 2017)[2]
- kommun	98 118 (1 jan 2017)
Befolkningstäthet
- tätort	1 943 invånare/km²
Borgmästare	Torben Hansen
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Geonames	2615006
Randers i Danmark.
Webbplats: http://www.randers.dk/

Randers är Danmarks sjätte största stad. Staden ligger på Jyllands östkust vid floden Gudenåns mynning i Randers fjord.

Staden grundades under 1000-talet men det finns även äldre fynd från vikingatiden. Knut den helige präglade mynt i staden och år 1086 utbröt ett uppror mot honom i Randers. 1302 fick staden sina stadsprivilegier.

Under medeltiden var staden omgiven av en mur. Av denna mur finns inga spår kvar men gatunamn som Østervold, Nørreport, Vestervold, Lille Voldgade och andra namn visar var den gick. Under 1200-talet brann staden ned tre gånger, bland annat år 1246 när den brändes ned av Abel av Danmarks trupper i inbördeskriget mot Erik Plogpenning.

Vid en av gatorna i centrum ligger ett hus där den danske adelsmannen Niels Ebbesen enligt legenden dödade greve Gerhard III den 1 april 1340 under den tid när Danmark saknade kung (1332-1340) och hela landet var pantsatt till tyska adelsmän. Ebbesen dödades i ett slag nära Skanderborgs slott i december 1340. Idag finns en staty, rest 1882, av Ebbesen framför Randers' rådhus.

När Valdemar Atterdag åter kunde samla riket 1350 blev staden ytterligare befäst och benämndes ofta Randersborg. Den missnöjda adeln kunde dock erövra staden 1357 men 1359 slog Valdemar tillbaka.

1534 utbröt ett bondeuppror under ledning av Skipper Clement. Bönderna försökte inta staden men blev tillbakaslagna. Under Kristian III:s tid anlades en vallgrav runt hela staden. Efter reformation blev det tidigare gråbrödraklostret ombyggt till residens till drottning Dorothea och bytte namn till Dronningborg slott. Dronningborg revs 1721.

År 1752 flyttade två judar till staden, Jacob Wullf och Nathan Hartvig. I mitten av 1800-talet bodde 200 judar i staden och de hade egen synagoga. Därefter inleddes en nedgång genom integration eller avflyttning till Köpenhamn. Till slut fanns det inte tillräckligt många judiska män för att fira sabbat och 1937 revs synagogan. Kvar finns dock den judiska begravningsplatsen.

Stadens namn har skrivits på många sätt under historiens gång:

• Randrusium, omkring år 1200 i Gesta Danorum
• Randrosi, år 1230 i Snorres Heimskringla
• Rondrus, Randrøs, år 1231 i kung Valdemars jordebok
• Randersborg, Randershusen har också använts

Namnets ursprung är "Randaros". "Rand" är ett gammalt ord för backsluttning och "aros" åmynning.

Genom sin placering har sjöfarten haft stor betydelse för Randers och staden har fungerat som en utskeppningshamn för varor från Silkeborg och Viborg. Staden är också känd för tillverkningen av handskar och sitt bryggeri.

Lantbruksmaskinstillverkaren Agco tillverkade till och med 2010 skördetröskor i staden. Bombardier Transportation tillverkade till och med 2014 järnvägsfordon.

Randers kloster blev ett hospital i mitten av 1500-talet när Helligåndsklostret lades ned efter reformationen. Nu används byggnaden som vårdhem. Av det gamla klostret återstår endast Helligåndshuset från 1480-talet. I närheten ligger Sankt Mortens kyrka, byggd i gotisk stil, från 1400-talet. Houmeden är Randers centrala gågata. Randers' rådhus byggdes 1778 och ligger vid Rådhustorvet. På 1930-talet flyttades hela byggnaden 3 meter för att bredda gatan. Framför rådhuset står statyn av Niels Ebbesen, rest 1882.

Randers var en gång berömt för sin hästhandel men hästhandeln upphörde i slutet av 1950-talet. Statyn Den jyske hingst av Helen Schou restes 1969 som minne av handeln. I Kulturhuset ligger Kulturhistorisk Museum Randers samt Randers Kunstmuseum.

Vid Slodspladsen finns tillfälle till shopping. Här låg det gråbrödrakloster från medeltiden som togs över av kronan efter reformationen. Då gjordes klostret om till ett slott, Dronningborg slott, som revs på 1700-talet.

Niels Ebbesens hus byggdes 1643. Enligt legenden var det på denna plats som Niels Ebbesen mördade greve Gerhard 1340 och fönstret på andra våningen måste alltid stå öppet för att inte grevens spöke ska låta Randers hemsökas av olyckor.

Henrick Knudsen, Elvis-fan och entreprenör, har byggt en kopia av Elvis Presleys hem Graceland som stod klart 2011. Byggnaden som godkänts av Priscilla Presley är öppen för allmänheten och fungerar bland annat som Elvis-museum.^[3]

Staden hade varit styrt av Socialdemokraterne i nästan 100 år när den 25-årige Venstre-politikern Michael Aastrup Jensen 2001 blev borgmästare. Då hade följt en period av problem med motorcykelklubbar och politiska skandaler. Socialdemokraterna fick dock makten igen efter fyra år. Från den 1 januari 2007 hette Randers kommuns socialdemokratiske borgmästare Henning Jensen Nyhuus.

Jens Otto Krag, tidigare statsminister, var född och uppvuxen i staden.

Fotbollsklubben Randers FC lyckades komma upp i Superligaen under ett år men flyttades sedan ned till division 1. I Randers finns också handbollsklubben Randers HK.

• Kulturhistorisk Museum Randers - om judarna i Randers (länk)
• visitranders.com - Om sevärdheter i Randers
• Danska Wikipedia, 15 mars 2006 (länk)
• Engelska Wikipedia, 15 mars 2006 (länk)
• Nordisk familjebok (1915), band 22, s.994 (länk)

• Wikimedia Commons har media som rör Randers.

v • r 30 mest befolkade tätorterna i  Danmark beräknad 1 januari 2018, enligt Danmarks statistik, se tabell BEF44 på statistikbanken.dk. 1. Köpenhamn 1,308,893 2. Århus 273,077 3. Odense 178,210 4. Ålborg 114,194 5. Esbjerg 72,398 6. Randers 62,687 7. Kolding 60,508 8. Horsens 58,646 9. Vejle 56,567 10. Roskilde 50,781 11. Hørsholm 47,489 12. Helsingör 47,364 13. Herning 44,557 14. Næstved 43,508 15. Silkeborg 43,313 16. Fredericia 41,044 17. Viborg 40,621 18. Køge 37,040 19. Holstebro 36,199 20. Taastrup 34,470 21. Slagelse 33,777 22. Hillerød 32,698 23. Holbæk 28,264 24. Sønderborg 27,785 25. Svendborg 27,324 26. Hjørring 25,994 27. Frederikshavn 23,423 28. Nørresundby 22,859 29. Ringsted 22,657 30. Haderslev 21,973 Notering: Befolkningstalet för storstadsområdet Köpenhamn inkluderar Frederiksberg, Albertslund, Brøndby, Gentofte, Gladsaxe, Glostrup, Herlev, Hvidovre, Lyngby-Taarbæk, Rødovre, Tårnby och Vallensbæk kommuner samt delar av Ballerup, Rudersdal, Furesø, Ishøj och Greve Strand.

v • r 50 mest befolkade tätorterna i Norden  Danmark  Finland  Island  Norge  Sverige 1. Stockholm 1 641 422 2. Köpenhamn 1 363 296 3. Helsingfors 1 340 363 4. Oslo 1 064 235 5. Göteborg 620 195 6. Tammerfors 353 704 7. Malmö 333 199 8. Århus 290 598 9. Åbo 283 305 10. Bergen 267 117 11. Reykjavík 242 995 12. Stavanger/Sandnes 231 693 13. Uleåborg 210 271 14. Trondheim 194 860 15. Odense 182 387 16. Uppsala 171 959 17. Upplands Väsby och Sollentuna 154 261 18. Jyväskylä 131 432 19. Västerås 130 619 20. Örebro 126 787 21. Ålborg 120 914 22. Lahtis 119 731 23. Fredrikstad/Sarpsborg 118 992 24. Linköping 116 448 25. Helsingborg 115 626 26. Drammen 111 036 27. Jönköping 101 656 28. Norrköping 98 436 29. Lund 96 062 30. Porsgrunn/Skien 94 709 31. Kuopio 93 872 32. Umeå 93 460 33. Björneborg 83 206 34. Gävle 78 931 35. Södertälje 78 175 36. Borås 74 124 37. Växjö 73 080 38. Joensuu 72 950 39. Halmstad 72 161 40. Esbjerg 71 921 41. Eskilstuna 70 742 42. Vasa 68 417 43. Karlstad 68 314 44. Kristiansand 65 506 45. Randers 64 057 46. Horsens 63 162 47. Kolding 62 338 48. Vejle 61 310 49. Sundsvall 58 744 50. Tavastehus 58 274 Referensdatum för tätorternas folkmängd: Finland 2021-12-31 (Statistikcentralen), Norge 2022-01-01 (Statistisk Sentralbyrå), Sverige 2022-12-31 (SCB, 2020 års tätortsgränser), Danmark 2023-01-01 (Danmarks Statistik)