SöndagsbokstavSöndagsbokstav är ett äldre begrepp från kalenderväsende som var till för att enklare kunna få fram vilken veckodag ett visst datum inträffade under hela året[1] och för att beräkna när påsken skulle infalla. AnvändningDet går till så att de första sju dagarna i januari tilldelas bokstäverna A till G med 1 januari = A och 7 januari = G. Söndagsbokstaven är då den bokstav som hamnar på årets första söndag. Normalår har en söndagsbokstav medan skottår har två söndagsbokstäver, en som motsvarar normalårets bokstav (för att beräkna veckodagar i början av året) och den andra den bokstav det skulle varit om året börjat en dag senare (för beräkningar efter skottdagen). Vilka bokstäver som gäller vid olika år visas nedan. Söndagsbokstäver för olika år
Till exempel har :
Notera den omvända alfabetiska ordningen som återkommer vart 28 år, s.k solcykel.[2] Åren 1900 och 2100 är ej skottår enligt undantaget gällande årtal som är jämnt delbart med 100, men år 2000 var det enligt regeln för årtal som är jämnt delbart med 400. Mönster för årets månaderFörsta dagen i varje månad representeras med: A D D G B E G C F A D F. Alltså om 1 januari (A) är en söndag, så är 1 februari (D) en onsdag, likaså 1 mars (D), 1 april (G) är en lördag o.s.v. Vid skottår ändras söndagsbokstaven efter skottdagen. Det finns minnesverser för att memorera ordningen för att lätt räkna ut på vilken veckodag ett datum infaller, till exempel:[3][4]
Se ävenKällor
Externa länkar |