Grubbe kan kallas teistiskfenomenolog då han såg Gud som genomsyrande världen och studerade människans därtill kontingenta tillvaro, hennes plikter mot Gud och en god moral. Religionen ger människan en aning om det absoluta som vid sidan av den materiella världen är drivkraften i livet.
Som pedagog och ledamot i Skolrevisionen 1823 förespråkade Grubbe en öppen attityd i fråga om formella antagningskrav till studier och var överhuvudtaget känd för sin uppfattning om otillräckligheten i vad människor kan stadga, men också för att otidsenligt och konservativt göra åtskillnad mellan olika individers behov av reell och ideell bildning beroende på deras uppgift i livet.
Själv publicerade Grubbe endast ett fåtal kortare texter. Efter hans död lät Axel Nyblæus 1876–1884 ge ut Filosofiska skrifter i urval som Natanael Fransén 1912 kompletterade med en ny utgåva med anteckningar från Grubbes föreläsningar. En biografi från Vetenskapsakademien publicerades 1855.
Samuel Grubbes föräldrar var majoren Carl Cristoffer Grubbe och Ulrika Schütz. Han gifte sig 1820 med Margareta Johanna Grawe. Grubbe ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Bibliografi (urval)
Anmärkningar i anledning af anmärkningarne om rätta förhållandet mellan religion och moralitet. Uppsala. 1812. Libris2405786
Om förhållandet mellan religion och moralitet. Några anmärkningar i anledning af andra häftet af Iduna. Uppsala. 1812. Libris2405784
”Öfversigt af philosophiens närvarande tillstånd”. Svea, tidskrift för vetenskap och konst (Upsala: Zeipel och Palmblad) 3: sid. 1-64. 1820.Libris834472
Under deras kongl. högheters kronprinsens academiens cancellers och kronprinsessans vistande i Upsala, Theser till allmän granskning i gustavianska lärosalen den ... jun. 1825 utgifne af Samuel Grubbe professor i theoretiska philosophien och Carl Thomas Järta studerande af Westmanlands och Dahla nation. Upsala. 1825. Libris10216444
Bidrag till utredandet af samhällslärans grundbegrepp af S. Grubbe. Uppsala. 1826. Libris2405782
Inträdes-tal, hållet i Svenska akademien [över C.G. af Leopold] den 20 november 1830. Även i: Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. D.14. Stockholm. 1831. Libris2996324
Anmärkningar förande forntidens åsigt af staten : inträdes-tal i Kongl.Vitterhets-,Historie- och antiqvitets-academien, hållet den 24 januari 1832. [Stockholm]. 1839. Libris2675166
^Svenskagravar.se, läs online, läst: 16 juli 2020.[källa från Wikidata]
^Grubbe, Samuel, Svenska Akademin ledamotsregister: grubbe-samuel, läst: 16 juli 2020.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
Beskow, Bernhard Emanuel (1890). Samuel Grubbes empiriska psychologi. Upsala: Almqvist & Wiksell. Libris2511215
Biografi öfver Samuel Grubbe, stats-råd. [Stockholm]. 1855. Libris2675169
Cullberg, John (1926). Samuel Grubbe : en studie i transcendental religionsfilosofi. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1926 : Filosofi...; 5. Uppsala. Libris344059
Gustafsson, Lars (1997). ”Uppsalaromantisk genrepoetik : Samuel Grubbe, genrernas renhet och romanen”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) (Umeå : Tidskrift för litteraturvetenskap, 1988-) 1997 (26 :3/4),: sid. [104]-120. ISSN 1104-0556. ISSN1104-0556 ISSN 1104-0556.Libris2370106
Schéele, Frans Alexander von (1885). Samuel Grubbes skönhetslära. Uppsala: Förf. Libris1600247