Skaraborgs läns valkrets var en valkrets i Sveriges riksdag till första kammaren 1867–1970 och andra kammaren 1922–1970 samt i enkammarriksdagen 1971–1998.
Första kammaren
I första kammaren var Skaraborgs län en egen valkrets under hela kammarens existens 1867–1970. Antalet mandat var från början sju, ökades till åtta 1868 men sänktes till sju 1905, sex 1917 och fem 1952. I september 1910 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[1]
Riksdagsledamöter i första kammaren
1867–1911 (successivt förnyade mandat)
1912–1917
1918–lagtima riksmötet 1919
Urtima riksmötet 1919–1921
1922–1927
1928–1935
1936–1943
1944–1951
1952–1959
1960–1967
1968–1970
Andra kammaren
Skaraborgs läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var Skaraborg indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.
När de första valen till andra kammaren förrättades 1866 utgjordes landsbygden av (från väster till öster) Åse, Viste, Barne och Laske domsagas valkrets, Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsagas valkrets, Skånings, Vilske och Valle domsagas valkrets, Vartofta och Frökinds domsagas valkrets, Gudhems och Kåkinds domsagas valkrets, Vadsbo södra domsagas valkrets samt Vadsbo norra domsagas valkrets. Städerna var indelade i Mariestads, Skara och Skövde valkrets samt Lidköpings, Falköpings och Hjo valkrets. Från och med 1896 års val ändrades stadsvalkretsarna till Mariestads, Skövde och Falköpings valkrets samt Lidköpings, Skara och Hjo valkrets.
Vid införandet av proportionellt valsystem i andrakammarvalet 1911 avskaffades samtliga äldre valkretsar och Skaraborgs län indelades i Skaraborgs läns norra valkrets och Skaraborgs läns södra valkrets, vardera med fem mandat. Vid andrakammarvalet 1921 förenades slutligen hela länet till en samlad valkrets. Antalet mandat var tio i valet 1921, därefter nio i valen 1924–1944, åtta i valen 1948–1964 och slutligen sju i valet 1968.
Riksdagsledamöter i andra kammaren
1922–1924
- Carl Arvid Anderson, lmb
- Emil Bengtsson, lmb
- Karl Magnusson, lmb
- Gustav Johanson, bf
- August Månsson, bf
- Carl Bodén, lib s 1922–1923, fris 1924
- August Lundén, lib s 1922–1923, fris 1924
- Johan Wilhelm Billqvist, s
- Helge Bäcklund, s
- Carl Otto Vahlstedt, s
1925–1928
1929–1932
1933–1936
- Emil Bengtsson, lmb 1933, högervilde 1934, bf 1935–1936
- Karl Magnusson, lmb 1933–1934, h 1935–1936
- Wilhelm Beck, bf
- Aron Gustafsson, bf
- Gustav Johanson, bf
- August Lundén, fris 1933–1934, fp 1935 (1933–2/6 1935)
- Helge Bäcklund, s (1933–1935)
- Axel Fält, s
- Johan Persson, s
1937–1940
1941–1944
1945–1948
1949–1952
1953–1956
1957–första riksmötet 1958
Andra riksmötet 1958–1960
1961–1964
1965–1968
1969–1970
Enkammarriksdagen
Vid övergången till enkammarriksdag i valet 1970 förblev Skaraborg egen valkrets. Antalet fasta mandat var tio, och förblev detta under hela den tid som valkretsen existerade. År 1998, i samband med skapandet av Västra Götalands län, överfördes Habo kommun och Mullsjö kommun till Jönköpings läns valkrets och återstoden av det tidigare Skaraborgs län bildade Västra Götalands läns östra valkrets.
Riksdagsledamöter i enkammarriksdagen (ej komplett lista)
1971–1973
1974–1975/76
1976/77–1978/79
1979/80–1981/82
1982/83–1984/85
1985/86–1987/88
1988/89–1990/91
1991/92–1993/94
1994/95–1997/98
- Birgitta Carlsson, c
- Eva Eriksson, fp
- Holger Gustafsson, kd
- Sten Svensson, m
- Ivar Virgin, m (ledamot till 9/1 1995)
- Annika Nordgren, mp
- Urban Ahlin, s
- Monica Green, s
- Birgitta Johansson, s
- Anders Nilsson, s
- Kjell Nordström, s
- Per Rosengren, v
För perioden efter 1998, se Västra Götalands läns östra valkrets
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1990), band 4, s. 289–290
|