|
Spessartin
Spessartin, Mn2+3Al2 (SiO4)3, är en gulaktig till rödbrun manganaluminiumgranat. Etymologi och historiaMineralet kallades 1797 "granatförmiges Braunsteinerz" av Martin Heinrich Klaproth.[2] År 1832 ändrades namnet till spessartin av François Sulpice Beudant efter Spessart i Bayern, Tyskland, typort för mineralet. Mineralet spessartin ska inte förväxlas med en typ av magmatisk bergart (enlamprofyr), som kallas spessartit. Spessartin kallas ibland av misstag spessartit. EgenskaperSpessartin är ett hårt mineral. Klara varianter slipas till smyckessten. Spessartin bildar en fast lösningsserie med almandingranat och pyropgranat – pyralspitserien. Väl bildade kristaller från denna serie varierar i färg från mycket mörkt röd till ljust gul-orange och har hittats i Latinka, Rodopibergen, Kardzhaliprovinsen, Bulgarien. Spessartin, liksom andra granater, förekommer alltid med en sammansättning mellan ändleden. Granater med hög andel spessartin-komponent tenderar att ha en ljus orange nyans, medan övervikt av almandinkomponent ger röda eller brunaktig nyanser. FörekomstSpessartin förekommer oftast i granit, pegmatit och allierade bergarter och i vissa låghaltiga metamorfiska fylliter. Förekomster är kända i Afghanistan, Australien, Indien, Israel, Madagaskar, Myanmar, Tanzania och USA. Spessartin av en apelsingul typ har kallats mandaringranat och finns på Madagaskar. Violettröd spessartin finns i ryoliter i Colorado och Maine. På Madagaskar utvinns spessartin antingen direkt ur berggrunden eller i avlagringar. De orangefärgade granaterna uppstår i natriumrika pegmatiter. Spessartin har hittats i berggrunden i högländerna i Sahatanydalen. De som förekommer i avlagringar finns i allmänhet i södra Madagaskar eller i Maevatananaregionen. I Sverige har spessartin hittats bland annat i Finnbo- och Kårarvets pegmatitbrott.[3] Galleri
Referenser
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
