Enligt Nordisk familjebok kallas Stäksundet för Almare Stäke: "Sund vid inloppet från Mälaren till fjärden Skarfven. Det hette fordom Almarna Stæk (stæk betyder smalt sund eller kanske egentligen: förpålning; Almarna var en by)."[2]
Geografi
Stäksundet är cirka 2 500 meter lång och cirka 50 meter bred vid sitt smalaste ställe (mellan Stäket och Stäketsholmen). Djupet i södra delen av sundet varierar mellan 3,6 och 8,9 meter.[3]
Förleden ”stäk” syftar sannolikt på stockar eller pålar som i forna tider slogs ner i botten i Stäksundet (se även Stocksundet och Pålsundet). Denna pålspärr skulle försvåra för inkräktare att ta sig in till viktiga platser som Sigtuna och Uppsala. Enligt en folklig tradition i Järfällas och Upplands-Bros historia seglade år 1187 en hednisk sjörövarflotta upp till Sigtuna och plundrade staden.[5]
Passage över Stäksundet var viktigt redan på medeltiden och bevakades av den närbelägna Biskoparnas borg, som omtalas redan i slutet av 1300-talet. Här gick den gamla färdvägen (Enköpingsvägen), som förband Stockholm med Enköping och Västerås samt Bergslagen, där den för Sverige så betydelsefulla gruvnäringen fanns.[6]
Vid sundets smalaste del anordnades på 1630-talet den första bron över sundet, innan dess fanns en färja.[7] Den följdes av flera broar både för väg- och spår-trafik. Genom området drogs 1876 Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägars järnvägsspår, då tillkom även en lågbro för spårtrafik (numera riven). Idag finns här tre broar: En svängbro för vägtrafik från 1926, en motorvägsbro (E18-Enköpingsvägen) från 1967 och en järnvägsbro för Mälarbanan från 2001.
Nutida bilder
Sundets smalaste ställe med svängbron
Sundet med motorvägsbron, vy norrut
Sundet med landfästen för gamla järnvägsbron (riven)