I statsrådets allmänna sammanträde beslutas om utfärdande av förordningar samt i regerings- och förvaltningsfrågor. I frågor som hör till presidentens beslutanderätt lägger statsrådets allmänna sammanträde fram förslag för avgörande. Vid föredragningar för republikens president i statsrådet är presidenten ordförande, vid de allmänna sammanträdena är statsministern det. Förutom ministrarna deltar justitiekanslern i statsrådets allmänna sammanträden och vid presidentföredragningar i statsrådet.
Antalet lagstadgade ministerutskott är fyra, nämligen EU-ministerutskottet, finansutskottet, finanspolitiska ministerutskottet och utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet. I statsrådet finns även justitiekanslern, som bland annat skall tillse att myndigheter och tjänstemän följer lagen. Med utgångspunkt i lagen om statsrådet av 2003 äger statsrådet rätt att avgöra de styrelse- och förvaltningsärenden som inte i grundlagen eller annan lag är förbehållna republikens president eller anförtrotts lägre myndighet. De ärenden som behandlas i statsrådet undergår beredning i vederbörande ministerium och föredras av en tjänsteman från ministeriet vid statsrådets allmänna sammanträde, där de viktigaste formellt avgörs. I regel hålls ett sådant plenum i veckan (vanligen på torsdagen).
Övriga ärenden avgörs inom ministerierna av ministern efter föredragning av någon av tjänstemännen; dessa sköter rutinärendena. En stor del av de ärenden som avgörs av statsrådet tas före föredragningen i plenum upp till behandling i statsrådets finansutskott, till vilket utom statsministern hör ytterligare 3-5 ministrar. Utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet, som består av statsministern, utrikesministern, försvarsministern och tre av statsministern utsedda övriga ministrar, är ett annat permanent ministerutskott, i vilket en förberedande behandling av viktigare utrikespolitiska beslut äger rum.
Praxis har emellertid blivit att de flesta av regeringens beslut i själva verket fattas i den så kallade aftonskolan, varför behandlingen vid de allmänna sammanträdena endast utgör en bekräftelse på vad man tidigare kommit överens om. Aftonskolan erhöll i slutet av 1970-talet en alltmer officiell karaktär, men samtidigt minskade dess betydelse, sedan finanspolitiska ministerutskottet blivit permanent 1977 och utvecklats till ett slags arbetsutskott för statsrådet.[1]
Finlands nuvarande ministär (sedan 10 december 2019) är Regeringen Marin.
I Finland används inte den i Sverige och Norge förekommande benämningen statsråd för enskilda regeringsledamöter, utan statsråd är istället en hederstitel som kan utdelas till finländska medborgare av republikens president.
^Ingmans regering var i praktiken en majoritetsregering då lantdagen efter inbördeskriget hade endast 111 tjänstgörande ledamöter (de socialdemokratiska ledamöterna var avstängda).
^Trots att det var en tjänstemannaministär, hade några ministrar en stark relation till vissa partier, bland andra statsminister Tuomioja (hans parti var visserligen inte representerat i riksdagen vid denna tid). Minst 53 riksdagsledamöter bedöms ha stött regeringen.
