|
Stig Håkansson
Stig Bror Håkansson, född 19 oktober 1918 i Hammarö församling, Värmlands län,[4] död 7 augusti 2000 i Karlstads domkyrkoförsamling,[5][1] var en svensk friidrottare (sprinter samt längdhopp). Håkansson tog SM-guld på 100 meter 1944 och 1946 samt i längdhopp åren 1939 och 1944–1945. Han tävlade för IF Sleipner och IF Göta[1]. Han utsågs 1946 till Stor Grabb nummer 107.[1][6] I längdhopp var han statistisk världsetta 1944 då han en oktoberdag i Sigtuna hoppade 750.[7] Vid EM i Oslo år 1946 var han med i det svenska stafettlaget som tog guld på 4 x 100 meter (de andra var Olle Laessker, Inge Nilsson och Stig Danielsson).[1] Stig Håkansson var i slutet av 1950-talet med till att bilda curlingsektion inom Göta, som senare blev Karlstads Curlingklubb, och svarade också för bedriften att bli svensk mästare i curling, där han deltog som lead i Götas segrande lag vid de första SM-tävlingarna 1968 och blev 4:a i VM samma år i Pointe-Claire i Kanada. Laget bestod av dessutom av - fourth: Roy Berglöf, skip: Kjell Grengmark, second: Sven Carlsson. Stig Håkansson utsågs 1985–1986 till Stor Grabb (nummer 64) även i curling. Stig Håkansson är far till Lars-Eric och Thomas Håkansson samt farfar till Patric Klaremo, före detta Håkansson, som alla var landslagsspelare i curling.[8] Efter den aktiva friidrottskarriären engagerade sig Stig i IF Götas styrelsearbete och var huvudstyrelsens siste ordförande (1966–1971) innan bandyn (IF Göta Bandy) och friidrotten bildade självständiga föreningar.[7] Stig Håkansson är begravd på Ruds kyrkogård i Karlstad.[9] Personliga rekord
Referenser
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
