Första gången som Svartmangatan omtalas är år 1437, gatan som man gaar aff stora torghit til suartbrödhra. På 1400-talet förekommer både Svartbrödragatan och Svartmunkegatan. Det anmärkningsvärda är att under 1600-talet ändrades förleden Svartbrödra- och Svartmunke- genom Svartman-. Det finns inget belägg för att dominikanerna, svartbröderna även kallats svartmän. Det troligaste är att namnet Svartbrödra/Svartmunkegatan påverkats av Köpmangatan och ombildats i motsvarighet med detta.
Byggnader och verksamheter (urval)
Svartmangatan 6 är Mäster Olofsgården, Gamla Stans hemgård som skapades 1931 på initiativ av prästen Gabriel Grefberg. Huset ägdes på 1400-talet av Sten Sture den äldre. Johan III skänkte huset till Pontus de la Gardie 1576. År 1620 byggdes det om och på 1800-talet skedde ytterligare två ombyggnader.
Svartmangatan 12 såldes 19 september 1597 efter Dankvart Stywers död till Melcher Volgers änka Gunhild Pedersdotter. Hon sålde denna 1599 mot ett byte med Svartmangatan 4 och fick 400 daler i mellanskillnad.
Svartmangatan 17 är i rokokostil och har rundade hörn. Det byggdes 1768 åt Tyska kyrkan. J.A Dimling var arkitekt.
Svartmangatan 18, på 1780-talet flyttades Apoteket Svanen från Tyska brunnsplan hit, apotekets skylt finns fortfarande kvar.
