|
Svenska tronföljden
 Den svenska tronföljden regleras i successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Tronföljden avgör inte bara vem som skall ta över tronen om den regerande monarken avlider eller abdikerar, utan också vem som tar vid som vikarierande statschef (tillfällig riksföreståndare) om ordinarie statschef är sjuk, utomlands eller på annat sätt förhindrad att utföra sina uppgifter. Sverige har sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende av kön. Successionsordningen reglerar att därefter ärver monarkens äldre syskon och äldre syskons barn före yngre syskon och yngre syskons barn, dvs primogenitur. Vad som skall gälla om en svensk kung eller regerande drottning dör eller abdikerar och det inte finns någon tronföljare, regleras i regeringsformen, som är en annan av Sveriges grundlagar. AllmäntSuccessionsordningens första paragraf stadgar att:
En grundlagsändring som började gälla 1 januari 1980 införde kvinnlig tronföljd - tidigare kunde enkom manliga efterkommande ärva. Detta innebar att dåvarande kronprins Carl Philip blev nummer två i successionsordningen, efter nya kronprinsessan Victoria. Att monarkens äldre syskon och äldre syskons barn ärver före yngre syskon och yngre syskons barn innebär exempelvis att prinsessan Estelle ärver tronen före prins Carl Philip även om kronprinsessan Victoria skulle omkomma.[1] I och med att lagen skrevs om 1980 omfattar den enbart Carl XVI Gustafs efterkommande, varför hans äldre systrar, Margaretha, Birgitta, Désirée och Christina, samt deras ättlingar inte ingår i tronföljden.[1][2] Om tronföljare saknasOm regerande monark och samtliga tronföljare enligt gällande successionsordning dör eller avgår, skall riksdagen utse en riksföreståndare som skall fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Detta stadgas i 5 kap. 4 § 1 st. regeringsformen. I 1809 års regeringsform, som var i kraft från 1809 till utgången av 1974, var det stadgat att riksdagen skulle utse ett nytt kungahus, om det befintliga kungahuset utslocknade. Någon sådan grundlagsfäst bestämmelse finns emellertid inte längre, utan det förutsätts att man får ta ställning till det framtida statsskicket om och när den situationen skulle uppstå. Nuvarande tronföljdGäller sedan 26 mars 2021 då Prins Julian föddes.
Historiska tronföljdsordningarUnder medeltiden utsågs de svenska konungarna genom val av menigheter med olika sammansättning. Först under Gustav Vasas regeringstid infördes regler om arvsrätt till tronen. Genom Västerås arvförening 1544 fastslogs en tronföljdsordning som räknade med arvsrätt endast för män och genom män. På riksdagen 1590 beslöts en ny arvförening, 1590 års arvförening, vilken innebar att arvsrätt på kvinnolinjen kunde komma i fråga om alla manslinjer dog ut. Enligt de arvföreningar som gällde under de följande hundra åren var arvsrätten tidvis begränsad till män. Under andra delar av samma tidsperiod tillerkändes kvinnor en subsidiär arvsrätt. Från år 1719, då Ulrika Eleonora valdes till drottning, blev kvinnlig tronföljd utesluten. Genom 1810 års successionsordning bekräftades en agnatisk, strikt manlig, tronföljdsordning för efterkommande till sedermera Karl XIV Johan och som gällde till 1980.[3]
Tidigare tronföljderI släktträden markeras regerande kung eller drottning med kapitäler. Från förälder till barn går det streck neråt som vinklas in till höger så att barnen är längre in på raden. Siffrorna inom parentes anger ordningen i tronföljden. Enbart gemensamma avlidna anfäder, som under sin levnad hade successionsrätt, till de vid tiden successionsberättigade vid liv inkluderas. Avlidna personer markeras föregångna av ett kors och med kursiv stil. Då framgår släktskapet för möjliga tronföljare som inte är avkomlingar till den regerande monarken. Ett kryss (X) framför en person betyder att denne har uteslutits ur tronföljden. Personer med släktskap till föregångare på tronen (oavsett om det var nära eller avlägset), men vars successionsrätt uteslutande byggde på specifika riksdagsbeslut om just den personen (exempelvis Karl X Gustav och Adolf Fredrik), redovisas inte. Under Gustav Vasa, 1523–1560
Sten föds. Sten avlider. Karl föds. Under Erik XIV, 1560–1569Kung Gustav Vasa avlider. Sigismund föds. Gustav föds. Under Johan III, 1569–1592Ständerna fråndömer Kung Erik XIV med efterkommande tron och arvsrätt.[4] Hertig Johan utropas som Kung Johan III.
Johan föds. 1590 års arvförening antas vid riksdagen 1590 i Stockholm. Här vidhålls agnatisk tronföljd för Kung Johan III:s avkomlingar, med sekundogenitur för hertig Karl och hans manliga efterkommande, men med tillägget att, om hela manslinjen utgick och arvingar av kvinnliga linjen levde gick tronen över till en sådan. Den "sinnessjuke" brodern Magnus, som saknade inomäktenskapliga barn, uteslöts därmed från tronföljden.[4] Under Sigismund, 1592–1599Kung Johan III avlider. Anna Maria föds.
Vladislav föds.
Katarina avlider.
I avsättningskriget led Kung Sigismund ett avgörande nederlag i slaget vid Stångebro mot farbrodern Hertig Karl 25 september 1598. Sigismund flydde dagarna efter till sitt andra rike, Polsk-litauiska samväldet.
Under Karl IX, 1599/1603–16111600På riksdagen 1600 i Linköping noteras det att Sigismund inte svarat på erbjudandet från föregående år, och därefter beslutar ständerna att erkänna Hertig Karl som Kung och att exkludera framlidne Kung Johan III:s katolska ättlingar från tronföljden.[4] Men då Johan III:s yngre son, Hertig Johan, enligt arvföreningen stod tronen närmare än riksföreståndaren och inte var katolik, avböjde Hertig Karl än så länge kungatiteln och kommer att fortsätta styra som riksföreståndare fram till 22 mars 1604.[5] I samband med riksdagen äger Linköpings blodbad rum där riksföreståndaren utkräver hämnd mot de rådsherrar som stött Sigismund.
Karl Filip föds.
Vid riksdagen 1604 i Norrköping, avsade sig Kung Johan III:s andre son, Hertig Johan, sina anspråk till tronen enligt tidigare arvsförening och en nyskriven arvsförening (Norrköpings arvförening) där härefter Kung Karl IX:s arvingar fick företräde framför Hertig Johan beslutades.[5]
Under Gustav II Adolf, 1611–1632Kung Karl IX avlider.
Katarina gifter sig med furste av främmande trosbekännelse, den reformerte Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, och mister därmed arvsrätten till tronen.[6]
Karl Filip gifter sig i hemlighet/25 januari 1622, Karl Filip avlider[a]
Kristina Augusta föds. Kristina Augusta avlider.
Kristina föds.[7] Under Kristina, 1632–1654Kung Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen.[8]
Drottningens halvkusin, Gustav II Adolfs systerson, Karl Gustav av Pfalz-Zweibrücken (son till Katarina och Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken) väljs vid riksdagen 1649 till tronföljare.[9] Året därpå vid riksdagen 1650 får även hans eventuellt manliga efterkommande rätt till tronen genom 1650 års arvförening.[10]
Under Karl X Gustav, 1654–1660Ständerna accepterar Drottning Kristinas tronavsägelse och erkänner Kung Karl X Gustav.[10]
Prins Karl föds. Under Karl XI, 1660–1697Kung Karl X Gustav avlider i kungshuset i Göteborg och han efterträds av sin ende son som Kung Karl XI.[11]
Prins Karl föds.
Prins Ulrik föds.
Prins Karl Gustav föds.
Prins Karl Gustav avlider.
Prinsessan Ulrika Eleonora föds. Under Karl XII, 1697–1718Kung Karl XI avlider. Prinsessan Hedvig Sofia gifter sig med Fredrik IV av Holstein-Gottorp utan att ständernas samtycke inhämtats och mister arvsrätten till tronen.[5] Prinsessan Ulrika Eleonora gifter sig med Fredrik av Hessen-Kassel utan att ständernas samtycke inhämtats och mister arvsrätten till tronen.[5]
Kung Karl XII stupar.
Under Ulrika Eleonora, 1719–1720Prinsessan Ulrika Eleonora väljs av ständerna till regerande drottning.[12]
Ulrika Eleonora avsäger sig tronen till förmån för sin make Fredrik av Hessen-Kassel.[12]
Under Fredrik I, 1720–1751Drottning Ulrika Eleonoras make, Fredrik av Hessen-Kassel väljs till konung. Drottning Ulrika Eleonora avlider.
I enlighet med Freden i Åbo väljs Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till Sveriges kronprins. Prins Gustav föds.
Prins Karl föds.
Prins Fredrik Adolf föds.
Under Adolf Fredrik, 1751–1771Kung Fredrik I avlider.
Under Gustaf III, 1771–1792Kung Adolf Fredrik avlider. Kronprins Gustaf Adolf föds. Prins Carl Gustaf föds. Prins Karl Gustav avlider. Under Gustaf IV Adolf, 1792–1809Kung Gustaf III dör i sviterna av ett attentat den 16 mars.
Kronprins Gustaf föds. Prins Carl Gustaf föds. Prins Fredrik Adolf avlider. Prins Carl Gustaf avlider. Statskuppen 1809 äger rum, varigenom Kung Gustaf IV Adolf avsätts och Kronprins Gustaf också den 10 maj av riksdagen förklaras avsatt och förlustig kronan (markerade med X).
Under Karl XIII, 1809–1818
Under Karl XIV Johan, 1818–1844Kung Karl XIII avlider. Prins Karl föds. Prins Gustaf föds. Prins Oscar föds. Prins August föds. Under Oscar I, 1844–1859Kung Karl XIV Johan avlider.
Prins Carl Oscar avlider Prins Gustaf föds. Under Karl XV, 1859–1872
Prins Carl föds. Prins Eugen föds. Under Oscar II, 1872–1907Kung Karl XV avlider. Prins August avlider. Prins Gustaf Adolf föds. Prins Wilhelm föds. Prins Oscar gifter sig 15 mars 1888 med enskild mans dotter (hovfröken Ebba Munck af Fulkila) och mister därmed arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande.[14] Han erhöll dessförinnan (28 januari 1888) tillstånd från sin far att begagna prinstitel och släktnamnet Bernadotte.[15] Prins Erik föds. Prins Gustaf Adolf föds. Prins Sigvard föds. Under Gustaf V, 1907–1950Kung Oscar II avlider. Prins Lennart föds. Prins Carl (son till hertigen av Västergötland med samma namn) föds. Prins Bertil föds. Prins Carl Johan föds. Prins Erik avlider. Prins Lennart gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande. Prins Sigvard gifter sig med enskild mans dotter och mister arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande. Prins Carl (ende sonen till hertigen av Västergötland med samma namn) gifter sig med enskild svensk mans dotter och mister arvsrätten till tronen för sig och sina efterkommande. 1809 års regeringsform och 1810 års successionsordning hade under året i tillämpliga paragrafer ändrats från att förbjuda en prins att ingå äktenskap med "enskild mans dotter" och förlora successionsrätt till tronen mot en snävare begränsning med formuleringen "enskild svensk mans dotter" istället. Ändringen gjordes med hänvisning till det minskade antalet regerande furstehus efter första världskriget.[16]
Under Gustaf VI Adolf, 1950–1973Kung Gustaf V avlider på Drottningholms slott.[17] Prins Carl avlider. Prins Wilhelm avlider. Under Carl XVI Gustaf, 1973–Kung Gustaf VI Adolf avlider klockan 20:35 på Helsingborgs lasarett.[18][19] Prins Carl Philip föds på Stockholms slott, enligt då gällande lydelse av Successionsordningen som tronföljare.[20] Ändringar i Successionsordningen träder denna dag i kraft, Prinsessan Victoria (född 14 juli 1977 på Karolinska sjukhuset i Solna) inträder därmed med retroaktiv verkan som först i tronföljden och tituleras därefter som kronprinsessa.[21] Prins Bertil kvarstår i tronföljden enligt övergångsbestämmelser.[22][23] Prinsessan Madeleine föds på Drottningholms slott.[24][22][23] Prins Bertil avlider i sitt hem, Villa Solbacken på Djurgården i Stockholm.[25][26][23] Prinsessan Estelle föds.[27] Prinsessan Leonore föds.[28] Prins Nicolas föds.[28]
Prins Gabriel föds.[30]
Prinsessan Adrienne föds.[28]
Prins Julian föds.[31]
Fotnoter
Se ävenKällor
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
