Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket. Tempus anges med böjning av det finita verbet (presens eller preteritum) och med hjälp av temporala hjälpverb (ha, skola, komma).[1]
Svenska Akademiens Grammatik skiljer mellan tematisk tid och aktionstid. Det är inte alltid samma sak.[3]
Tematisk tid
Tematisk tid är den tid en sats handlar om och bestäms av det finita verbet (presens eller preteritum). Om det finita verbet är preteritum är det dåtid, om det finita verb är presens är det antingen nutid eller framtid. T.ex.:
preteritumtempus
presenstempus
dåtid
dåtidens framtid
nutid
framtid
enkel
köpte
köper
perfektuell (avslutad)
hade köpt
har köpt
futural (framtida)
skulle köpa
ska köpa
Aktionstid
Aktionstid anger när aktionen händer:
med preteritum anges:
före då
då
efter då
hade köpt
köpte
skulle köpa
med presens anges:
före nu
nu
efter nu
har köpt
köper
ska köpa
Exempel på när tematisk tid och aktionstid kan orsaka förvirring
Man kan säga "Jag har köpt en bil nu", eftersom det är nutid/nutid. Men man kan inte säga "Jag har köpt en bil igår", efter man blandar nutid/dåtid. Man måste då säga "Jag köpte en bil igår" eftersom det är dåtid/dåtid.
Verbfrasen "har köpt" är nutid eftersom det är presens ("har" är presens), men det är också en avslutad handling (hjälpverbet "har" är prefektuellt). Detta brukar för övrigt kallas för att verbet har en aspekt. En förutsättningen för att handlingen är avslutad nu är dock att det hände i dåtid.