Under 1600-talet skapades i kurfurstarnas inhägnade jaktrevir flera rastplatser och breda alléer. Åtta av dessa alléer mötas vid Großer Stern. Andra delar som finns kvar från senbarocken är Floraplatz med en guldfiskdamm samt Venusbassängen. Årets 1792 utformades under ledning av trädgårdsmästaren Justus Ehrenreich Sello den yngre en ny areal (Neue Partie) med konstgjorda insjöar. Stort inflytande hade landskapsarkitekten Peter Joseph Lenné som anlade mellan 1833 och 1838 en klassisk landskapspark. Under Nationalsocialismen fanns planer att göra alléerna betydlig bredare och uppföra flera byggnader vid alléerna. På grund av andra världskriget blev endast en allée (Strasse des 17. Juni) bredare. Under bombningar vid slutet av kriget blev stora delar av parken förstörd.[3]
Kort efter andra världskriget användes stora delar av parken som trädgård. Här odlades grönsaker för Berlins hungriga befolkning. Borgmästaren Ernst Reuter betraktade de fällda träden i Tiergarten som ett sår i staden och han gav påbudet att 25 000 träd skulle planteras. Omgestaltningen av parken skedde under ledning av trädgårdsmästaren Willy Alverdes.[4]
Tiergarten är också känt för Berlin Love Parade som hölls här mellan 1996 och 2003 samt 2006.[5] Ursprungligen skapades Tiergarten som jaktmark för Brandenburgs kurfurstar och Preussens kungar men omvandlades senare till en park för berlinarna. Under sommaren är parken särskilt populär med bland annat grillning.[6]
