Tord Pedersson härstammade på fädernet från en släkt som förde två hjorthorn i vapenskölden. Eftersom hans moder tillhörde Bondeätten, använde han ofta för egen del tillnamnet Bonde och kallade sig så redan 1437, då han skrevs in vid Leipzigs universitet. Han blev där promoverad till artium baccalaureus1439. Magistervärdighet synes han däremot aldrig ha förvärvat.
På ett rådsmöte i mars 1468 enades man på kung Karl Knutssons tillskyndan om att utse Tord Pedersson till innehavare av värdigheten, och följande månad blev han vald av Uppsala domkapitel, varefter han tog Stäket i besittning och inträdde i ärkebiskopsstolens ekonomiska rättigheter.
Emellertid lyckades han inte få sitt val bekräftat av påven. Denne utsåg i stället Jakob Ulvsson till ämbetet den 18 december 1469. Innan denne efter erhållen vigning hemkommit från Rom och hunnit tillträda sitt ämbete, avled Tord Pedersson under andra halvan av maj 1470. Åsbrink och Westman anger att han dog "inom två veckor" efter kungen Karl Knutssons död den 15 maj.[1]
Källor
^ [ab] Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 156
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
