Vaxholms kommun är en skärgårdskommun vid Östersjön, belägen i sydöstra delen av landskapetUppland. Den omfattar omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda. Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, men kommunen har också en lång tradition av turistnäringen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen på 2010-talet styrdes kommunen inledningsvis av Alliansen, efter valet 2018 tog en mittenkoalition över. Efter valet 2022 styrs Vaxholm av ett samlingsstyre bestående av M, S, V, KD och L.
Vaxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vaxholms stad. År 1974 sammanlades kommunen (4 952 invånare) med Österåkers kommun (19 806 invånare). Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick namnge den nya kommunen men centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen. Vaxholms kommunkod fortsatte att gälla för den sammanslagna kommunen.[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Återstoden med drygt 25 000 invånare behöll kommunkoden och centralorten samt återtog namnet Österåkers kommun.[8]
År 2022 fanns två naturreservat i Vaxholms kommun. Det kommunala reservatet Kullö naturreservat bildades 2004 i samarbete med Kullö reservatsförening. Syftet är att "tillgodose behovet av områden för närrekreation", att "besökare ska kunna ta del av områdets olika skiftande karaktärer" samt att "bevara de värdefulla livsmiljöerna som det gamla kulturlandskapet har gett upphov till". Det statliga reservatet Bogesundslandet bildades 2015 i syfte att "bevara ett stort och välbesökt friluftsområde, men också att vårda de avsnitt av värdefull natur som finns i området".[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vaxholms församling
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknasHjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen, som fick förnyat förtroende efter valet 2014.[16]
Under mandatperioden 2018-2022 styrde en minoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna. Koalitionen beskrev i ett gemensamt program att "fler invånare ska få större delaktighet i planfrågor, genomföra bymiljöväg utmed Rindövägen, trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid Söderfjärdsskolan, utveckla vattenvägarna med snabba elbåtar från Rindö och Vaxö och förstärka fritidsgårdsverksamheten på Vaxön, Rindö och Resarö".[17]
Det lokala näringslivet dominerades i början av 2020-talet av tjänstesektorn, primärt genom kommunen. Tillverkningsindustrin stod för omkring fyra procent. Turistnäringen har varit viktig för näringslivet sedan kommunen fick dagliga ångbåtsförbindelser med Stockholm på 1850-talet. Utpendlingen till andra kommuner inom Storstockholms arbetsmarknad är stor, framförallt till Stockholms kommun. Enmans- och fåmansföretag utgjorde majoriteten av Vaxholms företag.[12]
Infrastruktur
Transporter
Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av länsväg 274. Sedan 1926 har huvudön Vaxön broförbindelse med fastlandet likväl som reguljära färjeförbindelser med bland annat centrala Stockholm.[12]
Befolkning
Demografi
Statistik
Demografi
Vaxholms kommun
Vaxholm (2015).
Civilstånd
Ogifta
Antal (Andel)
5 561 st (48,87 %)
Gifta
Antal (Andel)
4 372 st (38,42 %)
Skilda
Antal (Andel)
1 019 st (8,95 %)
Änkor/Änklingar
Antal (Andel)
428 st (3,76 %)
Könsfördelning
Män
5 638 st (49,54 %)
Kvinnor
5 742 st (50,46 %)
Åldersfördelning
0–14 år
2 442 st (21,46 %)
15–24 år
1 266 st (11,12 %)
25–54 år
4 232 st (37,19 %)
55–64 år
1 255 st (11,03 %)
65+ år
2 185 st (19,20 %)
Uppgifterna avser förhållandena den 31 december 2015 enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [20]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Vaxholms kommun 1970–2020[20]
År
Folkmängd
1970
4 786
1975
4 874
1980
4 851
1985
6 325
1990
6 779
1995
8 215
2000
9 286
2005
10 123
2010
10 965
2015
11 380
2020
11 886
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 669, eller 13,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 023 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 044, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 631 den 31 december 2002).[21]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Vaxholms kommun.[22]
Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
.jpg)
