Visselhäger

	Visselhäger; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Pelikanfåglar; Pelecaniformes
Familj	Hägrar; Ardeidae
Släkte	Syrigma
Art	Visselhäger; S. sibilatrix
Vetenskapligt namn
	§ Syrigma sibilatrix
Auktor	(Temminck, 1824)
Utbredning

Visselhäger^[2] (Syrigma sibilatrix) är en sydamerikansk fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.^[3]

Utseende och läten

Visselhägern är en relativt stor (57 cm) häger. Fjäderdräkten är mestadels matt beigefärgad med grå mantel. Den kraftiga näbben är skär med sotfärgad spets och runt ögat syns lysande blå bar hud. I flykten är den vita övergumpen och stjärten iögonfallande. Fågeln är vanligtvis tystlåtet men har ett enstavigt spelläte som ofta hörs i flykten, ett upprepat ljud som i engelsk litteratur återges "wheeee, wheeee...".^[4]

Utbredning och systematik

Visselhäger placeras som enda nu levande art i släktet Syrigma. Den delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Syrigma sibilatrix fostersmithi – förekommer i östra Colombia och Venezuela
Syrigma sibilatrix sibilatrix – förekommer i våta gräsmarker från Bolivia till sydöstra Brasilien och nordöstra Argentina

Levnadssätt

Visselhägern hittas i våtmarker, odlade fält, betesmarker och savann, ofta långt från vatten som den olikt många andra häger sällan vadar i. Den sen ensam och kan stå helt stilla i långa perioder.^[4]

Födan består mestadels av leddjur som spindlar, flygande insekter, bönsyrsor, trollslände- och skalbaggelarver och vandringsgräshoppor, men även daggmaskar och grodor. Den häckar mellan april och september i norr, i söder varierande (september till januari i sydöstra Brasilien, i Uruguay med en topp i januari).^[5]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 23 300 och 73 300 adulta individer.^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2024 Syrigma sibilatrix . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] Vallely, Andrew C., Dyer, Dale (2018).Birds of Central America: Belize, Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, and Panama. Princeton University Press.
^ Martínez-Vilalta, A., Motis, A. & Kirwan, G.M. (2020). Whistling Heron (Syrigma sibilatrix). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52672 16 januari 2020).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör visselhäger.
Bilder & media
Wikispecies har information om Syrigma sibilatrix.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2024 Syrigma sibilatrix . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 21 december 2024.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[vallely-4] [a b] Vallely, Andrew C., Dyer, Dale (2018).Birds of Central America: Belize, Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, and Panama. Princeton University Press.

[hbw-5] Martínez-Vilalta, A., Motis, A. & Kirwan, G.M. (2020). Whistling Heron (Syrigma sibilatrix). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52672 16 januari 2020).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]