|
Ydre kommun
Ydre kommun är en kommun i Östergötlands län. Kommunen är belägen i landskapet Östergötlands södra skogsbygd, på gränsen till Småland. Ydre har periodvis varit Sveriges till invånarantalet minsta kommun utanför Norrland. Kommunen är belägen på norra sidan av Sydsvenska höglandet, vid sjön Sommens södra strand. Kommunens geografiska läge mellan Östgötaslätten och det Småländska höglandet präglar kommunens näringsliv där jord- och skogsbruket likväl som träindustrin utgör basen. Sedan 1990-talet har befolkningsutvecklingen varit negativ. Det kommunala styret har varit skiftande. Efter valen 1995, 2003 och 2014 ingick samtliga partier i kommunfullmäktige i en gemensam koalition. Administrativ historikKommunens område motsvarar Ydre härad omfattande socknarna: Asby, Norra Vi, Sund, Svinhult, Torpa och Västra Ryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Vid kommunreformen 1952 sammanlades kommunerna till den då bildade Ydre landskommun. Ydre kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Ydre landskommun. [7] Kommunen ingår sedan bildandet i Linköpings domsaga.[8] GeografiKommunen gränsar i norr till Boxholms kommun, i öster till Kinda kommun, i sydost till Vimmerby kommun, i söder till Eksjö kommun samt i väster till Aneby och Tranås kommuner. Topografi och hydrografiKommunen är belägen på norra sidan av Sydsvenska höglandet. Berggrunden bildar höjdområden bestående av platåer på grund av kraftiga uppsprickningar i berggrunden som huvudsakligen består av granit. Platåerna omges av dalgångar. I mellersta och sydöstra delarna av kommunen finns rullstensåsar som markerar isälvsavlagringar. Lokala issjöar bildades i samband att inlandsisen smälte och dess strandlinjer kan tydligt skönjas kring Sommens stränder. Barrskog dominerar östra och sydöstra landskapet i kommunen medan blandskog finns i resten av området. I norr har kommunen kust mot Sommen och i väster ligger sjön Östra Lägern. Bland vattendrag återfinns Bulsjöån och Stångån.[9] NaturskyddDet finns 22 naturreservat i Ydre kommun.[10] I sprickdalslandskapet i området kring Sommen ligger naturreservatet Österhult. Det är beläget på 210 till 245 meter över havet. På de högre höjderna växer blåbär och kruståtel med inslag av lingon, knärot och grönpyrola. På de lägre höjderna växer harsyra, blåsippa, vätteros, trolldruva och vårärt.[11] Mellan Solbergasjön och Bulsjöån ligger Kallåns naturreservat, genom reservatet rinner ån med samma namn som anses vara en värdefull naturmiljö. I ån finns många ovanliga bottenfauna. Kring ån växer den rödlistade dunmossan likväl som purpurvitmossa, knoppvitmossa, filtrundmossa och bandpraktmossa.[12] Administrativ indelningFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Norra Ydre församling, Sund-Svinhults församling och Västra Ryds församling.  Från 2016 indelas kommunen i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13] – Asby, Norra Vi, Sund, Svinhult, Torpa och Västra Ryd. TätorterDet finns tre tätorter i Ydre kommun.[14] I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2020. Centralorten är i fet stil.
PostadressDen 4 mars 2013 infördes postorten Ydre för huvuddelen av kommunen, vilken då ersatte Österbymo och Tranås.[15] Mindre, gränsnära, områden tillhör postorterna Bruzaholm, Gullringen och Kisa.[16] Styre och politikStyreUnder åren 1995–1998 samt 2003–2010 styrdes Ydre av samtliga partier i kommunfullmäktige. Ydre kommun styrdes även under mandatperioden 2015–2018 av samtliga partier i ett samstyre.[17] Efter valet 2018 valde Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna att styra kommunen tillsammans, under namnet Samstyret.
KommunfullmäktigePresidium
Källa:[20] Mandatfördelning 1970–2022Centerpartiet och Socialdemokraterna har historiskt varit de två dominerande partierna i Ydre kommun. Centerpartiet var det största partiet i kommunvalen 1970-1994 och Socialdemokraterna har varit det största partiet i kommunvalen 1998-2014. Vänsterpartiet, som är ett riksdagsparti, fick sitt första mandat i kommunfullmäktige 2018. Folkpartiet/Liberalerna åkte ut ur fullmäktige i valet 2006.
NämnderKommunstyrelseTotalt har kommunstyrelsen sju ledamöter. Centerpartiet har tre ledamöter, medan Socialdemokraterna och Moderaterna har två vardera. Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet har varsin insynsplats i kommunstyrelsen . De tre personerna som sitter i kommunstyrelsens presidium är även kommunens tre kommunalråd. Kommunalråden tillhör de partierna som styr kommunen (C,S och M).
Elisabet Hagström (C): kommunstyrelsens ordförande. Hennes huvudansvar är övergripande ledning, samordning och planering, barn- och utbildning, räddningstjänst och krisledning, brottsförebyggande frågor, samt turism. Anna-Lena Svensson (S): kommunstyrelsens förste vice ordförande Hennes huvudansvar är äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, folkhälsa, integration och arbetsmarknadsfrågor, samt kultur och fritid. Henrik Isacsson (M): kommunstyrelsens andre vice ordförande. Hans huvudansvar är näringsliv och infrastruktur, tekniska verksamheter, samt kostfrågor. Lista över kommunstyrelsens ordförandeEfter valet 2018 återvaldes Sven-Inge Karlsson (C) till kommunstyrelsens ordförande. Efter en kort tids sjukdom avled Sven-Inge Karlsson (C) den 24 december 2019. Den 24 februari 2020 valdes Elisabet Hagström (C) till ny kommunstyrelseordförande.
Övriga nämnder
Ekonomi och infrastrukturNäringslivKommunens geografiska läge mellan Östgötaslätten och det Småländska höglandet präglar kommunens näringsliv. Jord- och skogsbruket skapar omkring 14 procent av kommunens arbetstillfällen och har även kommit att prägla tillverkningsindustrin där träindustrin har en dominerande ställning. Omkring 20 procent av kommunens arbetstillfällen finns inom träindustrin, där märks företag som Forsnäs AB, som tillverkar formpressad faner, Träullit AB, som tillverkar träullplattor samt Neova AB som tillverkar träbränsle och pellets. Där tillkommer ett flertal snickerier och möbelföretag. Omkring 35 procent av arbetstillfällena står den kommunala förvaltnings- och serviceverksamheten för.[9] InfrastrukturTransporterYdre kommun genomkorsas av länsvägarna 131 och 134.[22] UtbildningI kommunen finns två grundskolor, båda i kommunal regi. Gymnasieskola saknas varför majoriteten av gymnasieeleverna väljer att studera i Eksjö och Tranås kommuner.[23] BefolkningKommunen är till invånarantalet Götalands minsta och har Sveriges minsta centralort, Österbymo. Befolkningstätheten i kommunen är Götalands lägsta. DemografiBefolkningsutvecklingKommunen har 3 631 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 282:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Utländsk bakgrundDen 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 362, eller 9,89 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 660 den 31 december 2014).[25] Invånare efter de vanligaste födelseländernaDen 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ydre kommun 3 660 personer. Av dessa var 321 personer (8,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
KulturKulturarvEtt kulturarv i kommunen är Österfors smedja med anor från 1800-talet. Efter att smedjan varit i bruk i knappt 100 år lades verksamheten ner. Den visas numer för allmänheten.[27] Ett annat arv är Råås kvarn,[28] som klassades som byggnadsminne 1987. Kvarnen tillkom under mitten av 1700-talet och var i drift till 1953.[29] KommunvapenBlasonering: I sköld, medelst vågskuror fyrstyckad av blått och silver, ett svävande utböjt kors av motsatta tinkturer. Kommunvapnet fastställdes för Ydre landskommun 1963 och går tillbaka på ett häradssigill. Sigillet, från 1578, utgör en relativt realistisk "kartbild" av sundet mellan Lilla- och Stora Sundsjön. Kommunen påverkades inte av 1970-talsreformen och vapnet registrerades hos PRV år 1974 enligt Kungörelsen om registrering av svenska kommunala vapen (SFS 1973:686). Källor
Se ävenExterna länkar
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
