|
Ystad–Brösarps Järnväg
Ystad-Brösarps Järnväg var en 30 kilometer lång normalspårig 1435 mm järnväg från Tomelilla vid Ystad-Eslövs Järnväg till Brösarp vid Östra Skånes Järnvägar. -6.jpg) HistoriaI början på 1870-talet efter att Ystad-Eslövs Järnväg var byggd diskuterades möjligheterna för en järnväg från Äsperöd vid Ystad-Eslövs Järnväg till Everöd via Degeberga. Inget hände eftersom järnvägen inte kunde finansieras. Istället byggdes i början av 1880-talet Gärds Härads Järnväg från Karpalund vid Kristianstad-Hässleholms Järnväg till Degeberga. Östra Skånes Järnvägar som hade köpt Gärds Härads Järnväg planerade och byggde i slutet på 1890-talet en järnväg från Degeberga till Brösarp som öppnades år 1900. Ystads stadsfullmäktige drev frågan om en anslutning till Brösarp från Ystad-Eslövs Järnväg. Koncessionen för en järnväg mellan Tomelilla och Brösarp erhölls den 9 september 1898. Järnvägsaktiebolaget Ystad-Brösarp startades 1899 och aktier tecknades för 652 100 kronor varav Ystads stad 300 000 kronor, landskommuner 99 000 kronor och Ystad-Eslövs Järnväg 200 000 kronor. Byggkostnaden var beräknad till 1,1 miljoner kronor. Banan påbörjades 1899 och byggdes i egen regi av bolaget med bland annat två broar, tre vägportar och fem stationer. Östra Skånes Järnvägar utökade bangården i Brösarp med två sidospår. Järnvägen öppnades för trafik den 19 september 1901 till en kostnad 1,7 miljoner kronor.[3][4] Ekonomin var från början dålig och bolagsstyrelsen förordade tidigt att Ystad-Eslövs Järnväg skulle köpa järnvägen men det blev aldrig beslutat i Ystads stadsfullmäktige. Svenska staten köpte bolaget, i likhet med de övriga Ystadbanornaa, den 1 juli 1941 och Statens Järnvägar tog över driften. a Förvaltningssamarbete mellan Ystad-Eslövs Järnväg, Malmö-Ystads Järnväg, Börringe-Östratorps Järnväg, Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, Ystad-Brösarps Järnväg och Ystad-Skivarps Järnväg.[5] FordonBolaget köpte 45 godsvagnar men lok och personvagnar kom från Ystad-Eslövs Järnväg som hanterade trafiken enligt avtal. NedläggningPersontrafiken mellan Tomelilla och S:t Olof lades ner den 1 juli 1941 men återupptogs 1944 för att åter upphöra den 9 juni 1947. Mellan S:t Olof och Brösarp upphörde persontrafiken 1972. Godstrafiken mellan Tomelilla och S:t Olof upphörde 1954 och banan revs mellan S:t Olof och en kilometer innan Tomelilla som låg kvar som industrispår. Godtrafiken upphörde 1974 mellan Vitaby och S:t Olof och den sista godstrafiken upphörde mellan Vitaby och Brösarp 1975. NutidSkånska Järnvägar, en museijärnväg, köpte den nedlagda järnvägen på sträckan mellan kommungränsen mot Kristianstads kommun norr om Brösarp och S:t Olof från Svenska staten för 850 000 kronor[6] och kör museitåg på sträckan. Banvallen är borta på åkermarken mellan Tomelilla och Spjutstorp men den finns därifrån till stor del kvar fram till S:t Olof.[7] ReferenserNoter
WebbkällorVidare läsningInformation related to Ystad–Brösarps Järnväg |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
