Den tidigaste bevarade listningen av zodiakens stjärntecken kommer från 300 f.Kr. (Dendera-zodiaken som numera finns på Louvren i Paris), men andra källor har beskrivit zodiaken omkring 200 år innan dess. I de beskrivningarna sades olika delar av människokroppen och olika egenskaper motsvara de 12 stjärntecknen, och zodiaken användes därför som ett diagnosinstrument av tidiga läkare för att peka mot rätt kur.
Sideriska zodiaken
Under de mer än 2 500 år som har passerat sedan zodiaken instiftades och olika stjärnbilder fick ge namn åt zodiakens stjärntecken, har jordaxeln vridit sig cirka 30°. Detta kallas precession. Vädurens stjärntecken motsvaras därför idag av Fiskarnasstjärnbild. Om cirka 600 år kommer i stället Vattumannens stjärnbild att komma in i detta intervall.
Följande tabell visar samtliga stjärntecken och ungefärlig period då solen passerar genom dem. Zodiaken börjar med Väduren och som börjar varje år vid det årets dagjämning och de exakta tiderna för övergångar mellan stjärntecknen finns för vart år i efemeriderna.
Astrologin delar symboler med astronomin, men medan astrologins stjärnteckensymboler anger 30°-sektorer räknat från vårdagjämningspunkten med start Väduren, så är de verkliga stjärnbilderna – ursprungssymbolerna – av varierande storlek och förskjutna ungefär 20° till följd av precessionen, så att vårdagjämningspunkten hamnar i början av Fiskarnas stjärnbild.
Enstaka astrologer vill korrigera sitt system för denna saks skull. I detta sammanhang skall också nämnas att ekliptikan även skär över stjärnbilden Ormbäraren, varför en sådan korrigering ofta också innebär önskan om att införa Ormbäraren som ett stjärntecken. Tolv-tecken-system, utan Ormbäraren, dominerar dock inom astrologin.
^MUL.APIN; Peter Whitfield, History of Astrology (2001); W. Muss-Arnolt, The Names of the Assyro-Babylonian Months and Their Regents, Journal of Biblical Literature (1892).
