Gustaf Albert Kôersner, född 7 augusti 1872 i Rättviks församling, Kopparbergs län, död 2 oktober 1929 i Hovförsamlingen, Stockholms stad,^[4] var en svensk jurist.

Kôersner tog hovrättsexamen 1894.

Kôersner verkade som advokat i Stockholm 1898–1914, var professor i rättskunskap vid Handelshögskolan i Stockholm 1912–1918, var hovauditör 1912–18 och blev 1918 juris hedersdoktor vid Lunds universitet. Kôersner biträdde upprepade gånger i statsdepartementet vid utredningar och var justitieråd 1918–1929. Koersner var den förste advokaten som blev justitieråd.

Han var en ganska produktiv juridisk författare med verk som Om s.k. handelskutymer och deras fixrande (1913), Om force-majeure-klausuler i köpeavtal (1915), Om moratorium (1923, tillsammans med Nils Rabenius). Kôersner utgav även Moratorium. Lagstiftning om betalningsanstånd (5 band 1915-23).

Kôersner var bror till Vilhelm Kôersner.

• Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1921.^[5]
• Riddare av Nordstjärneorden, 1914.^[6]

• Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 710 
• Kôersner, Gustaf Albert i Vem var det? (1944)
• Kôersner, Gustaf Albert i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)

• Einar Sprinchorn: Albert Kôersner i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977)