Apuleius

Lucius Apuleius
	Lucius Apuleius
Född	Madauros
Död	Karthago
Medborgare i	Romerska riket
Sysselsättning	Författare, poet, retor, filosof, läkare
Make	någon person
	Redigera Wikidata

Apuleius, född cirka 124 i Madauros, i Numidien (nuvarande M'Daourouch i Souk Ahrasprovinsen, Algeriet), död cirka 180, var en romersk författare, filosof och retoriker av getulo-numidiskt ursprung. Han är mest känd för sin roman Den gyllene åsnan.

Biografi

Apuleius föddes i den romerska kolonin Madauros i provinsen Numidien, och han beskrev sig själv som halvnumidier och halvgetulier. Hans far var en lokal tjänsteman (duumvir) som vid sin död ägde nästan två miljoner sestertier, vilket delades mellan Apuleius och hans bror.^[7]^[8] Efter faderns död studerade han i Kartago och Aten där han lärde sig grekisk retorik och platonsk filosofi.^[8] Han reste sedan till Rom^[9] där han studerade retorik på latin och verkade en tid som sakförare^[8]^[10].

När Apuleius återvände till Afrika igen blev han indragen i en komplicerad rättsprocess. På vägen till Alexandria stannade han i Oea (i nuvarande Tripoli) där han träffade Pontianus, en bekant från tiden i Aten, som rekommenderade Apuleius att gifta sig med hans mor Pudentilla. Pontianus ändrade dock sig (enligt Apuleius var han påverkad av sin svärfar Herennius Rufinus) och Apuleius anklagades för att ha förfört Pudentilla med hjälp av magi. Han försvarade sig mot åtalet i Sabratha inför bland andra prokonsuln av Africa Claudius Maximus, och hans försvarstal Apologia har bevarats.^[8]^[11]

Apuleius verkade även som präst till Asklepios i provinsen, och statyer restes till hans ära i Kartago och andra städer.^[12]

Eftermäle

Asteroiden 12606 Apuleius är uppkallad efter honom.^[13]

Författarskap

Mest bekant bland Apuelius skrifter är en satirisk-fantastisk sederoman, Metamorphoses, vanligen kallad Den gyllene åsnan (latin: Asinus aureus), skildrande en till åsna förvandlad ynglings sällsamma upplevelser. I romanen, en bearbetning efter en grekisk förebild, är mindre berättelser inlagda, däribland den bekanta sagan om Amor och Psyche (svensk översättning 1877 och 1902), som bland annat inspirerat Rafael till hans berömda fresker i Villa Farnesina i Rom. Arbetet präglas av humor, fantasi och en obestridlig berättartalang. Stilen är egendomligt konstlad, enligt tidsriktningen retorisk och arkaiserande.^[10]

Bibliografi (utgivet på svenska)

Then vnderskiöne Psyche 1666
Kärleksguden Cupidos och den undersköna priswärda prinsessan Psyches historia 1778
Amor och Psyche 1877
Amor och Psyke 1949
Den gyllne åsnan 1960
Den gyllene åsnan 1985

Referenser

^ Apuleius, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru.^{[källa från Wikidata]}
^ Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.^{[källa från Wikidata]}
^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Λεξικό Νεοελληνικής Λογοτεχνίας : Πρόσωπα, Έργα, Ρεύµατα, Όροι, 2007, s. 161, ISBN 978-960-16-2237-8.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Répertoire des sources philosophiques antiques, Centre national de la recherche scientifique, RSPA antik författar-ID: f2ea4b226931791db85c89c6e2dd15dbbea1aead, läst: 27 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Lucius Apuleius, Apologia.^{[källa från Wikidata]}
^ Apuleius, Apologia, 23 & 24
^ [a b c d] Jona Lendering. ”Apuleius”. Livius.org. https://www.livius.org/articles/person/apuleius/. Läst 2 juni 2021.
^ Apuleius, Florida, 17
^ [a b] Svensk Uppslagsbok’’, Band 2, 1947–1955. (spalt 33)
^ Apuleius, Apologia, 70-75
^ Apuleius, Florida, 16
^ ”Minor Planet Center 12606 Apuleius” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12606. Läst 30 maj 2023.

Externa länkar

Apuleius i Libris

[7fa7484b0aefe2ef730abdb403bd1f689c879c22-1] Apuleius, Realnyj slovar klassitjeskich drevnostej po Ljubkeru.^{[källa från Wikidata]}

[7866baa1d2a4db2b7f60b6a8170ce8b8f1a580e9-2] Mirabile: Archivio digitale della cultura medievale, SISMEL – Edizioni del Galluzzo.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-3] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c42022c4a044f00d17ebf11a8e9f14d7d5e0ded3-4] Λεξικό Νεοελληνικής Λογοτεχνίας : Πρόσωπα, Έργα, Ρεύµατα, Όροι, 2007, s. 161, ISBN 978-960-16-2237-8.^{[källa från Wikidata]}

[b9e41b93b854eb57bba6e2d87798eafd3ced9dfa-5] [a b] Répertoire des sources philosophiques antiques, Centre national de la recherche scientifique, RSPA antik författar-ID: f2ea4b226931791db85c89c6e2dd15dbbea1aead, läst: 27 mars 2022.^{[källa från Wikidata]}

[d700a65d64147e8b284668072c037e24d27f883e-6] Lucius Apuleius, Apologia.^{[källa från Wikidata]}

[7] Apuleius, Apologia, 23 & 24

[:0-8] [a b c d] Jona Lendering. ”Apuleius”. Livius.org. https://www.livius.org/articles/person/apuleius/. Läst 2 juni 2021.

[9] Apuleius, Florida, 17

[:1-10] [a b] Svensk Uppslagsbok’’, Band 2, 1947–1955. (spalt 33)

[11] Apuleius, Apologia, 70-75

[12] Apuleius, Florida, 16

[13] ”Minor Planet Center 12606 Apuleius” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12606. Läst 30 maj 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]