Barna Hedenhös
Författare	Bertil Almqvist
Land	Sverige
Språk	Svenska
Genre	barn
Utgiven	1948-

Barna Hedenhös är en serie berättelser för barn skrivna av Bertil Almqvist (Bertila). Berättelserna utspelar sig på stenåldern. Efternamnet kommer från uttrycket "hedenhös". Barna Hedenhös är mest kända från bokutgivningen av berättelserna, men Almqvist har även gjort en tecknad serie om dem som först publicerades i Tuff och Tuss under 1950-talet, och som repriserades i serietidningen Pelle Svanslös under 1970-talet^[1] och i barntidningen Tivoli 2012. ^[2] Serien gavs ut av förlaget Nisses böcker, numera av Urax förlag. Ett par TV-serier, i olika grad baserade på böckerna, har också gjorts, samt ett datorspel.

Berättelserna handlar om den svenska familjen Hedenhös som består av pappa Ben, mamma Knota och barnen Sten och Flisa. De har också några husdjur, urhunden Urax, den långhåriga hästen Hårfagre och urkon Mura (som i tredje boken föder en kalv, som får namnet "Bufflo").

Berättelserna innehåller en blandning av faktiska företeelser från stenåldern, moderna inslag och en hel del fantasi. Det finns flera antydningar att familjen Hedenhös eller figurerna de träffar skulle ha hittat på eller grundat vissa saker som är välkända i dag. Några exempel:

• Stockholmen, en holme i Mälaren dit familjen Hedenhös flyttar i första boken. Därmed antyds det att det skulle ha varit familjen Hedenhös som grundade Stockholm.
• Ura, en svensk stenåldersort, föregångare till dagens Mora.
• Urlympiska spelen påstås vara föregångare till Olympiska spelen.
• Ur-York och Ur-troit, amerikanska stenåldersstäder som förekommer i tredje boken, föregångare till dagens New York och Detroit. Ur-York har en dåtida frihetsstaty, och i Ur-troit tillverkas bilar av märket "Ur-ford", som drivs med hästkrafter.
• Äckel-tornet, en föregångare till Eiffeltornet. Fick sitt namn av Flisa, som tyckte att det var "äckligt" högt.

Vissa personer med verklighetsbakgrund förekommer också. Ett exempel är Ura-Nisse, som har Mora-Nisse som förebild, och ett annat Urlander, som har Tage Erlander som förebild.

Under 1961 gjordes det tre kortfilmer, baserade på några av böckerna.^[5][6][7] År 1972 producerade SVT den tecknade serien Barna Hedenhös, som delvis baseras på de tre första böckerna.

År 1963 sattes pjäsen Barna Hedenhös blir Stockholmare upp på Stockholms Stadsteater. Familjemedlemmarna spelades av Meta Velander, Axel Düberg, Inga Sarri och Heinz Spira. Regissör var Manne Grünberger.

Under 1999 distribuerade Bonnier Multimedia datorspelet Barna Hedenhös på Stockholmen på CD.^[8]

År 2013 baserade SVT sin årliga TV-julkalender på böckerna om Hedenhös. Handlingen var dock en originalhistoria, och handlar om hur familjen Hedenhös dyker upp i nutid i Barna Hedenhös uppfinner julen.^[9]

År 2013, när Bonnier Carlsen gav ut Barna Hedenhös-böckerna på nytt i samband med SVT:s julkalender Barna Hedenhös uppfinner julen, uppstod diskussion i medier om att en del av Almqvists ursprungsberättelser och figurer framställer bland annat könsroller och olika folkgrupper på ett sätt som idag betraktas som föråldrat och rasistiskt.^[10] Jonathan Sjöberg som regisserade 2013 års julkalender tyckte bland annat att bilden av mamma Knota som bara sitter och rör om i grytan och pappa Ben som självgod uppfinnare, var dammig och endimensionell och valde därför att försöka utveckla rollfigurernas personligheter.

Docent Paul Tenngart ansåg det också rasistiskt att indianerna i Barna Hedenhös upptäcker Amerika i hög grad definieras utifrån sin rödaktiga hudfärg, som framställs som någonting negativt (den retar bisonoxar) och att pappa Ben förklarar att de klarar sig bättre om de försöker dölja den.^[11]

Hästen Hårfagre finns avbildad på svenska frimärken som utkom 24 januari 2002.^[12]

• Häftessamlarna Hästen Hårfagre på frimärken