Diffus nebulosa

De flesta nebulosor inom astronomin kan beskrivas som diffusa nebulosor, vilket betyder att de är utsträckta och saknar väldefinierade gränser.^[1] "Diffus nebulosa" står även för att den är upplyst i motsats till de mer skarptecknade mörka nebulosorna. Man brukar skilja mellan tre typer av diffusa nebulosor, kategorier som anger hur de uppträder i synligt ljus.

Efter hur ljuset som vi ser har uppstått, kan dessa nebulosor delas in i emissionsnebulosor och reflexionsnebulosor. Emissionsnebulosor innehåller joniserad gas (mest joniserat väte) som ger linjeemission.^[2] Dessa emissionsnebulosor kallas oftast för H II-regioner, där termen "HII" är astronomernas beteckning för joniserat väte.

I motsats till emissionsnebulosorna producerar reflexionsnebulosorna obetydlig mängd synligt ljus själva, utan deras stoftpartiklar reflekterar i stället ljus från närbelägna stjärnor.^[2] En så kallad supernovarest är delvis en reflexionsnebulosa, där de expanderande kvarlämningarna efter explosionen lyser i ljuset från den kollapsade stjärnan.

Mörka nebulosor liknar diffusa nebulosor, men de syns varken genom sitt emitterade eller reflekterade ljus. I stället ses de likt mörka moln som skymmer ljuset från mer avlägsna stjärnor eller emissionsnebulosor.^[2]

Fastän dessa nebulosor syns olika vid optiska våglängder, så uppträder de alla som ljusa emissionskällor vid infraröda våglängder. Denna emission härrör främst från reflekterande stoft inom nebulosorna.^[2]