Omeganebulosan, eller Messier 17 (M17) även känd som NGC 6618 är en nebulosa i stjärnbilden Skytten. Den består av en nebulosa och en öppen stjärnhop,[3] som är några av de rikaste stjärnfälten i Vintergatan. M17 upptäcktes av Jean-Philippe de Cheséaux 1745-46[4] och Charles Messier katalogiserade den 1764.
Egenskaper
Omeganebulosan ligger mellan 5 000 och 6 000 ljusår från jorden och har en diameter av ca 15 ljusår. Molnet av interstellära ämnen som denna nebulosa är en del av är ungefär 40 ljusår i diameter och har en massa på ca 30 000 solmassor.[5] Den totala massan av Omeganebulosan är uppskattningsvis 800 solmassor.[6]
Messier 17 anses vara en av de ljusaste och mest massiva stjärnbildande regionerna i vår galax.[5] Dess lokala geometri liknar Orionnebulosan bortsett från att den ses från kanten i stället för rakt framifrån.[7]
Den öppna stjärnhopen NGC 6618 ligger inbäddat i nebulositeten och får nebulosans gaser att lysa på grund av strålning från dess heta, unga stjärnor. Det faktiska antalet stjärnor i nebulosan är dock mycket högre - upp till 800 – varav ca 100 är av spektraltyp tidigare än B9 och 9 av spektraltyp O, plus över tusen stjärnor i formation i dess yttre regioner.[5] Den är också en av de yngsta kända stjärnhoparna med en ålder av 1 miljon år.[8]
Den ljusstarka blå variabeln HD 168607, i den sydöstra delen av nebulosan, antas i allmänhet vara förbunden med dess nära granne, den blå hyperjätten HD 168625, vilket kan vara så.
Galleri
-
Omeganebulosa (vänster),
Örnnebulosan (mitten) och Sharpless 2-54 (höger).
[9]
-
Gas- och stoftmoln med ca 15 ljusårs diameter.
-
Del av nebulosan.
-
En teckning av nebulosan av
John Herschel 1833.
-
Herschels andra teckning 1837.
-
Omeganebulosa fotograferad av en amatörastronom. Inte relaterade stjärnor har redigerats ut ur fotot..
-
Omeganebulosan.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Omega Nebula, 24 maj 2021.
Noter
- ^ [a b c] ”Basic data: M 17 – Open (galactic) cluster”. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Messier+17&submit=SIMBAD+search. Läst 5 april 2016.
- ^ Skär nebulosa med många namn, ESO, 23 september 2015
- ^ [a b c] Henriksson, Veikko (2005). Messierin kohteet. Ursa. sid. 44-45
- ^ [a b c] ”M17 på SEDS”. Arkiverad från originalet den 3 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150303151007/http://messier.seds.org/m/m017.html. Läst 5 april 2016.
- ^ [a b c]
Povich, M. S.; Churchwell, E.; Bieging, J.H.; Kang, M.; Whitney, B. A.; Brogan, C.A.; Kulesa, C.A.; Cohen, M.; et al. (2009). ”The Extended Environment of M17: A Star Formation History”. The Astrophysical Journal 696 (2): sid. 1278–1306. doi:10.1088/0004-637X/696/2/1278. https://arxiv.org/abs/0902.3280.
- ^ ”Messier 17”. SEDS. 13 augusti 2007. http://messier.seds.org/m/m017.html. Läst 9 mars 2011.
- ^ .
Broos, P. S.; Feigelson, E. D.; Townsley, L.K.; Getman, K.V; Wang, J.; Garmire, G.P.; Jhiang, Z.; Tsuboi, Y. (2007). ”The Young Stellar Population in M17 Revealed by Chandra”. The Astrophysical Journal Supplement Series 169 (2): sid. 353–385. doi:10.1086/512068. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0612590.
- ^
Hanson, M. M.; Howarth, I.D.; Conti, P.S. (1997). ”The Young Massive Stellar Objects of M17”. The Astrophysical Journal 489 (2): sid. 698–718. doi:10.1086/304808.
- ^ ”VST Captures Three-In-One”. www.eso.org. https://www.eso.org/public/news/eso1719/. Läst 16 juni 2017.
Externa länkar
![Omeganebulosa (vänster), Örnnebulosan (mitten) och Sharpless 2-54 (höger).[9]](Fil:The_VST_captures_three_spectacular_nebulae_in_one_image.jpg)
